Hotet från extrema högern

Ledare Artikeln publicerades
Ett 40-tal medlemmar i Nordiska motståndsrörelsen, NMR, anordnade i slutet på februari en icke tillståndsgiven demonstration i centrala Jönköping som möttes av ett massivt polisuppbåd.
Foto: TT
Ett 40-tal medlemmar i Nordiska motståndsrörelsen, NMR, anordnade i slutet på februari en icke tillståndsgiven demonstration i centrala Jönköping som möttes av ett massivt polisuppbåd.

Offentliga demonstrationer, rekrytering på skolor och nyligen en attack mot amerikanska ambassaden i Stockholm. Den svenska nazismen har fått förnyat självförtroende - och värre kan det komma att bli.

Nationalsocialismen dog tyvärr inte efter andra världskriget som många hade hoppats. Istället somnade den bara tillfälligt in men verkar nu ha vaknat till liv igen. Det visar den ökade aktiviteten i svenska rasideologiska miljöer de senaste åren. Bland annat kan man läsa om att den nynazistiska, och av Säpo terrorklassade, organisationen NMR fått tillåtelse att demonstrera på första maj i Ludvika i år. Syftet är att provocera och sprida propaganda.

Men även i Kalmar län har aktiviteten ökat. För ett år sedan vaknade en tidigare insomnad lokalavdelning till NMR till liv i Kalmar län, rapporterar Sveriges Radio. Sedan dess har vi sett offentliga aktioner på flera orter i länet. Boende i Emmaboda, Västervik, Vimmerby och Kalmar är bara några av de som drabbats när nazisterna genomfört aktioner. Deras blotta närvaro sprider rädsla och på vissa håll talas det om att förbjuda anti-demokratiska organisationer. Kan verkligen ett demokratiskt samhälle tillåta organisationer, vars själva syfte är att avskaffa demokratin?

Förbud eller inte, så är det klart att samhället behöver vara aktivt i sitt arbete för att motverka den våldsbejakande extremismen. Arbetet behöver ske på två nivåer. Dels på organisatorisk nivå för att förhindra våld och ren terrorism, ett uppdrag främst för rättsväsendet. Men det handlar också om att möta människor på ren individuell nivå för att förhindra rekrytering och underlätta att lämna. För radikaliseringen sker genom ett långsamt avståndstagande till övriga samhället och dess värderingar, för att sedan ersätta det med en ny extrem identitet och värderingar. Inte sällan erbjuds sammanhållning och vänskap i utbyte mot lojalitet till den högre saken.

Den processen bryts bäst genom empati och samtal, inte via batong och fängelsestraff. Den underlättas i ett samhälle med framtidstro, social samhörighet och låg arbetslöshet.

Missförstå inte detta som ett argument för att ”ta debatten”. Där är det bättre att låta nazisterna stå och skrika ensamma eller att helt enkelt vända ryggen åt dem. Men att tro att dessa organisationer kommer att försvinna av sig själva, det är bara naivt. För hotet från extremhögern handlar inte om deras möjlighet att ta plats i våra parlament. Det handlar om deras försök att skrämma journalister, politiker och andra till tystnad.

Det är hög tid för kommunerna att uppdatera och utveckla sina handlingsplaner mot våldsbejakande extremism med syfte att höja beredskapen under valåret. Annars riskerar vi att stå där om några år och med uppgiven röst erkänna hur naiva samhället varit inför hotet från högerextremismen.