Lyssna på parterna om yrkesutbildning!

Ledare
Parterna på arbetsmarknaden är överens. Det behöver fler platser inom yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning.
Foto: Izabelle Nordfjell/TT
Parterna på arbetsmarknaden är överens. Det behöver fler platser inom yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning.

Löntagare och arbetsgivare brukar sannerligen inte vara överens om allt. Men på en punkt är deras uppfattning gemensam och budskapet till regeringen tydligt: det behövs fler platser inom yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning.

Bland annat har konstaterats att det under våren fanns cirka 7 000 i sådan utbildning. Sett till både arbetslösheten och behovet av arbetskraft är det alldeles för lite.

I själva verket, konstaterar exempelvis Landsorganisationen i en nyligen presenterad rapport, så är antalet som går en yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning just nu bland det lästa sedan 1960-talet.

Det finns en bild av att denna verksamhet, ja hela den aktiva arbetsmarknadspolitiken, successivt har monterats ner under flera år.

Man behöver inte vara någon arbetsmarknadsexpert för att förstå problemet. Behoven är stora.

För få i utbildning innebär att arbetslösa istället för ett jobb riskerar att stanna kvar i arbetslöshet eller fastna i ett låglönejobb på arbetsmarknaden. Det betyder också att arbetsgivare kan tvingas ställa in planer på att investera, ta uppdrag eller ens fortsätta med dagens verksamhet eftersom de får allt svårare att rekrytera utbildad arbetskraft.

Bra för någon är det alltså inte att dagens volymer i fråga om yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning är så låg. Under de närmaste åren kommer det att behövas, bland mycket annat, både byggnadsarbetare, bussförare, kockar, elektriker, målare, reparatörer, slaktare och VVS-montörer – för att inte tala om det stora behov av arbetskraft som finns inom vård och omsorg.

Över sex procent är arbetslösa. Prognoserna pekar på en viss ökning kommande år. Yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning brukar till mycket stor del leda till sysselsättning för de som genomför den.

LO har krävt att det skapas upp mot 30 000 årliga platser. Företrädare för arbetsgivarna instämmer i att volymerna måste vidgas.

Det hade i alla avseenden varit bra. Regeringen och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) är däremot väldigt försiktig.

I sina presskommentarer låter Johansson visserligen göra klart att arbetsmarknadspolitiken behöver mer resurser. Men hon säger, enligt Sveriges Radio, nej till 30 000 personer i utbildning, eftersom man inte enbart bör styra ”efter volym utan efter de behov som finns”.

Tolkar vi henne välvilligt vill hon inte binda sig för en viss numerär även om hon gärna vill se en ökning.

Icke desto mindre är det ett krav som regeringen och de liberala samarbetspartierna bör lyssna på inför de budgetförhandlingar som snart inleds.

Problemet är att hela arbetsmarknadspolitiken är inne i en fas av omvälvande förändringar. Kontor läggs ner, personal sägs upp och verksamhet ska enligt det så kallade Januariavtalet övergå i privat form. Sett till behov och utmaningar, såväl på kort som lång sikt, är det inte särskilt väl tajmat.

Läget hade alltså kunnat vara bättre.