Magdalenas missade möjlighet

Ledare Artikeln publicerades
Finansminister Magdalena Andersson (S) talar under Socialdemokraternas dag på politikerveckan i Almedalen.
Foto: Adam Ihse /TT
Finansminister Magdalena Andersson (S) talar under Socialdemokraternas dag på politikerveckan i Almedalen.

Ingen skarpa satsningar på skolan, sjukvården och äldreomsorgen – men väl en välfärdskommission. Det var i linje med förväntningarna men knappast förhoppningarna. Finansminister Magdalena Andersson tog inte riktigt chansen och överraskade när hon lade ut texten i Almedalen i veckan.

Man kan föreställa sig att landets socialdemokratiska kommunal- och regionråd suckade lite uppgivet men höll färgen och hänvisade vid frågor lojalt till att det ändå är i höstens budget som pengarna måste komma.

Runt om i kommuner och regioner sitter man nämligen just nu och sliter sitt hår över att nästa år ser ut att bli betydligt tuffare ekonomiskt än 2019. Redan nu förbereds på flera håll, bland annat i Kalmar län, både besparingar och skarpa skattehöjningar.

Detta är naturligtvis inte bra – särskilt som staten gör dånande överskott och fortsätter betala av på en statsskuld som redan är rekordlåg.

Förhoppningar fanns därför om att Magdalena Andersson skulle passa på att ta ett rejält initiativ när hon talade i Almedalen. Dessa förhoppningar hade hon dessutom själv spelat upp när hon för några veckor sedan presenterade en rapport från Finansdepartementet som visade att det behövs 90 nya friska miljarder till välfärden till år 2026 för att klara kvaliteten i barnens skola, de äldres omsorg och de sjukas vård.

Men av förhoppningarna om något som underlättar budgetarbetet lokalt och regionalt blev det alltså inget. Istället för skarpa och rejäla besked blev det en kommission.

Det betyder inte att det är fel att tillsätta en sådan. Tillsammans med berörda fackföreningar och just kommunernas och regionernas intresseorganisation ska välfärdskommissionen titta på frågor om hur, exempelvis, bemanningen ska lösas och utmaningen med den åldrande befolkningen. Det är nog så viktigt.

I någon mening var det också vad som kunde förväntas. Med en socialdemokratiskt ledd regering blir det inga revolutioner eller stora fyrverkerier. Innan man presenterar något ska det problematiseras, utredas, vägas, förhandlas och förankras.

Det är ett ständigt pågående arbete i traditionell pragmatisk anda.

Man får bara hoppas att arbetet med att säkerställa kommunernas ekonomiska förutsättningar, för att hävda kvaliteten i välfärden, inte läggs på is under tiden som kommissionen arbetar. Först i slutet av 2021 ska arbetet redovisas.

Det var verkligen inget dåligt tal som Magdalena Andersson höll i Almedalen på fredagen. Ändå lämnar det kvar en känsla av att det var lite av en missad möjlighet att ta det politiska initiativet.

Framför allt var det ju inte regeringens dag i Almedalen, utan Socialdemokraternas. Och partiet är i ett stort behov av att bättre profilera sig, sin särart, sin idé och sin politik.

Nog borde det, genom Magdalena Anderssons försorg, ha kunnat uttrycka lite mer vilja att här och nu satsa skarpt på välfärden istället för att göra en kommission till den största nyheten.

Hade man inte kunnat överraska lite? Kunde verkligen inte partiet ha kunnat gå längre?

Men det är väl det som är skillnaden mellan att göra vad man kan förvänta sig och, å andra sidan, uppfylla de förhoppningar som många med hjärtat till vänster går omkring och bär på.