Moms filibabba – men för vem?

Ledare Artikeln publicerades
Den sänkta krogmomsen kostade mer än det smakade.
Foto: Petter Trens
Den sänkta krogmomsen kostade mer än det smakade.

2012 sänktes restaurangmomsen med 5,4 miljarder av den dåvarande borgerliga regeringen. Det skulle gynna både arbetstagare och krogbesökarna sades det. Men de få effekter den dyra reformen haft har bedömts som osäkra. Häromveckan släpptes en ny rapport som gör att man återigen kan konstatera att reformen kostat mer än den smakat.

Det främsta argumentet till sänkningen av restaurangmomsen var att det skulle förvandla svarta jobb till vita, leda till prissänkningar för konsumenter och skapa fler arbetstillfällen. Men så har det inte blivit.

Konjunkturinstitutet (KI) rapporterade redan 2013 att reformens effekter på sysselsättningen var högst osäkra.

Nu slår Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) fast att reformen inte heller påverkat prissättningen nämnvärt. Där vissa kedjor har sänkt priserna med hela beloppet har de flesta krögare inte justerat sina priser alls.

Det har varit ”allt eller inget till konsumenterna”, enligt Oskar Nordström Skans, en av författarna till rapporten. Där politikerna gapat efter mycket verkar de snarare ha mist hela stycket.

Som högst talades det om att det skulle ha skapats mellan 5-6 000 nya jobb men det skulle lika gärna kunna röra sig om så lite som 1 000.

Det kan låta som många nya arbetstillfällen. Men även om man räknar högt och det skulle visa sig att 5 000 nya jobb skapats så uppgår den årliga kostnaden till nästan en miljon per jobb. För de pengarna hade vi kunnat anställa nästan 9 000 sjuksköterskor.

Precis som reformens belackare varnade för så har det som skulle bli en effektiv åtgärd för att få unga i arbete, istället blivit en ren subvention för krognäringen.

En dyr anrättning där det är skattebetalarna som blir lämnade med notan. Man får tillönska berörda en smaklig måltid!

 

Alexander Hallberg

Praktikant på ledarsidan