Nyamko Sabunis dubbla budskap

Ledare
Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni säger att hon avvisar idén att bilda regering med hjälp av Sverigedemokraterna men gärna tar emot stöd av Sverigedemokraterna för att få en borgerlig regering bildad.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni säger att hon avvisar idén att bilda regering med hjälp av Sverigedemokraterna men gärna tar emot stöd av Sverigedemokraterna för att få en borgerlig regering bildad.

Får man sammanfatta mediernas rapportering från Almedalen så slog Liberalernas nye ledare Nyamko Sabuni igen dörren i ansiktet på Jimmie Åkesson och hans parti. Tar man del av vad Sabuni i själva verket sa om Sverigedemokraterna så är det dock inte lika klart var hennes parti egentligen står.

Det Sabuni svarade på de eviga frågorna om relationen till det högerextrema partiet var nämligen flera saker. Dels kunde hon inte tänka sig att förhandla med Sverigedemokraterna. Dels uppmanade hon Kristdemokraternas Ebba Busch Thor att välja mellan Liberalerna och Jimmie Åkessons parti.

I detta är det tydligt och klart.

Det tolkades också som att Sabuni har gjort en välkommen reträtt från den linje som hon privat har torgfört under flera år – att Sverigedemokraterna är ett parti som alla andra och som borgerligheten borde kunna samverka och bilda majoriteter med.

Men läser och lyssnar man lite mera av vad Sabuni egentligen sade i Almedalen blir bilden inte lika glasklar längre. Hon menade exempelvis, i Sveriges Radios utfrågning, att hennes parti inte kommer att ”bilda regering med hjälp av SD”. Men, och det är ett viktigt men, ”om SD vill rösta oss fram till regering, så låt dem göra det.”

Här börjar alltså Sabuni att glida. Vad hon redovisar i det sistnämnda är en helt annan syn på regeringsfrågan än den som hennes företrädare Jan Björklund gav uttryck för.

Tillsammans med Annie Lööf genomskådade han nämligen skoningslöst de besked som Ebba Busch Thor (KD) och Ulf Kristersson (M) hade efter valet.

Det är naivt att tro att Sverigedemokraterna bara kommer att rösta fram en regeringsbildare – och därmed en regering – utan att samtidigt, när denna regering väl börjar att regera, kräva någonting tillbaka. I förlängningen betyder det att man även tvingas samtala, förhandla och anpassa sig till det partiet, eftersom Jimmie Åkesson är och har varit tydlig med att ett stöd kommer att vara villkorat.

Det är faktiskt inte annorlunda än vad dagens regering nu tvingas göra för att få stöd från Centerpartiet och – just det – Liberalerna.

Sabuni sammanfattade själv sitt eget partis läge i förhållande till dagens regering så här: ”Jag vill inte leda ett parti som är ängsligt och inte kan sätta press på regeringen. Levererar de inte så lämnar vi.”

Det finns ingenting som tyder på att Jimmie Åkesson skulle agera annorlunda gentemot en regering som har stöd av hans parti, än vad Sabuni själv gör gentemot en regering som har stöd av hennes.

Sabuni skickar alltså ut dubbla budskap. Det får ses som ett försök att tillfredsställa både dem inom Liberalerna som anser att SD-samverkan är vägen vidare och dem som anser att SD-samverkan är utesluten.

Så går det säkert att hålla på ett tag. Att vara liberal är att vara kluven, brukar det ju heta.

Men långsiktigt är det självfallet ohållbart, eftersom den brännande frågan om förhållandet till riksdagens högerextrema parti kommer att behöva besvaras – oavsett vilken linje hennes parti till sist fastnar för. Vi vet redan att det inom den gamla fyrpartialliansen är stor skillnad mellan vad Centerpartiet respektive Kristdemokraterna har kommit fram till.