Öppna inte Pandoras ask

Ledare ,
Man får inte öppna för fler avgifter i sjukvården. Då undergrävs den behovsprincip som svensk vård och omsorg ska bygga på.
Foto:

Alla partier är överens om att vården ska vara av god kvalitet. Men när det kommer till frågor om vårdens framtida finansiering framträder skillnaden mellan högern och vänsterns människosyn tydligt.

Hälso- och sjukvården utvecklas och det kommer ständigt nya framsteg kring behandling av sjukdomar. Patienter får allt mer kunskap och efterfrågan på vården ökar. En positiv utveckling för alla förutom de som sitter med budgetansvar i landstingen.

Statens medicinsk-etiska råd (SMER) har släppt en rapport om de etiska aspekterna av med- och egenfinansiering i vården. Medfinansiering innebär att landstingen bekostar den del som vi gemensamt betalar och patienten kan betala mellanskillnaden om denne väljer en dyrare variant.

Egenfinansiering innebär att patienten själv eller tillsammans med en privat försäkring står för hela kostnaden.

Att betala vård helt ur egen ficka är inget nytt. Privat vård för egna pengar har erbjudits utanför den offentliga vårdens uppdrag länge. Men att kunna lägga till extra för en mer avancerad hörapparat eller bättre lins efter gråstarrsoperationer är ett nytt fenomen i svensk vård.

I dag hanteras frågan om medfinansiering olika i landet.

I Kalmar läns landsting finns ännu inga möjligheter till detta. I Stockholms hörselsjukvård är handeln med hörapparater i full gång. Rapportens slutsats är att medfinansiering är ett hot mot behovsprincipen i svensk sjukvård; Att vård ska ges efter behov - inte efterfrågan. Något som har fått borgerliga ledarsidor att rasa.

Medfinansiering passar som hand i handske i högerns lösning på välfärdens framtida försörjning. En låg grundtrygghet där bättre kvalitet ska kunna köpas för pengar.

I frågan om hörapparater sticker det inte så många i ögonen. Att få lägga till extra pengar för extra funktioner känns inte så orättvist. Men det är att öppna Pandoras ask.

Medfinansiering förflyttar perspektiven. I dag hörapparater, i morgon höftproteser och sen läkemedel, säger landstingsrådet Anders Henriksson (S) som också tidigare varit politisk representant i SMER.

Förflyttningen av perspektiv är farligt. Det är både rimligt och viktigt att staten och landstingen gemensamt tar ansvar vilka läkemedel vården ska erbjuda genom myndigheter och läkemedelsråd.

Att väga ihop ett läkemedels behandlingseffekt och kostnadseffektivitet kräver vetenskapliga studier och både medicinsk och ekonomisk kunskap.

Motsatsen, att utsätta patienter och anhöriga att själva ta beslut om läkemedel exempelvis rörande smärta och överlevnad, är en obehaglig slutdestination som helt slår ut vårdens behovsprincip.

Medfinansiering kan ledda till att vi sänker ambitionsnivån i den offentliga vården, menar också Anders Henriksson.

Ett scenario som inte känns alltför avlägset. Klart att plusalternativen kan bli en god extra inkomstkälla för ett landsting med dålig ekonomi och att det därför blir lockande att sänka basnivån.

Den ojämlika vården är en viktig framtidsfråga. Det är viktigt att komma ihåg i dessa tider att det finns många svar på vårdens framtida finansiering som inte innebär privata försäkringar och merförsäljning av plusalternativ.

Fler i arbete, ta tillbaka de senaste årens skattesänkningar och ett större fokus på att skapa mer fungerande vårdkedjor är alla lösningar som inte innebär att plånboken får bestämma vårdens kvalitet.

Varje angrepp mot behovsprincipen i svensk sjukvård är ett hot mot lika vård för alla. Att öppna upp för medfinansiering är precis som att sälja ut hyresrätter, sjukhus eller järnvägar. Enkelriktad politik utan möjlighet att vända tillbaka.

Har man väl öppnat Pandoras ask går den inte att stänga.