Rätt tänkt om rättvisare karens

Ledare Artikeln publicerades
Systemet med karensdagar har överlevt sig själv på dagens arbetsmarknad. Regeringens nya förslag förfaller mycket rättvisare.
Foto:Joakim Carlsson
Systemet med karensdagar har överlevt sig själv på dagens arbetsmarknad. Regeringens nya förslag förfaller mycket rättvisare.

Regeringen vill ändra karensen i sjukförsäkringen så att den ska slå rättvisare.

Det var inte en dag för tidigt. Karensdagar har sedan de infördes haft en tendens att drabba kroppsarbetare hårdare än tjänstemän och folk som arbetar obekväma arbetstider hårdare än andra grupper. Karensdagen som nu finns första dagen i lagen om sjuklön och socialförsäkringsbalken ska ersättas med ett karensavdrag på 20 procent på den första veckans sjuklön.

Det är betydligt rimligare och bättre än det nuvarande systemet. Karensdagssystemets prägel av klasslag har inte minskat genom åren eftersom det genom åren blivit lättare för vissa yrkeskategorier att arbeta hemifrån istället för att sjukskriva sig vid förkylningar och mindre ohälsa. Därmed har systemet i sig starkt missgynnat människor i yrken som faktiskt fysiskt måste vara på plats varje dag som sjuksköterskor och brandmän. Av en ren tillfällighet råkar det också vara yrken där man ofta arbetar på obekväm arbetstid. De förlorar alltså inte bara sin lön utan också ersättningen för obekväm arbetstid. Inte minst inom vården förekommer längre sammanhängande arbetspass än åtta timmar, att man har arbetsplats koncentrerad till färre, men längre pass under en vecka eller månad. Även mot dessa grupper har karensdagarna slagit orimligt hårt.

Att det existerar någon form av karens i sjukförsäkringen är inte orimligt. Man kan diskutera det rimliga i att kalla det ”självrisk”, vilket allt sedan 1980-talet varit politikernas sätt att sälja in karensdagar. För att undvika att sjukförsäkringssystemet överutnyttjas är dock någon form av karens förmodligen oundviklig. Regeringens förslag förfaller dock betydligt mer humant och vettigt än det gamla systemet där man drog bort hela dagar. När man ser till effekterna det får för vissa grupper är det uppenbart att karensdagarna överlevt sig själv. De gynnar grupper som redan är gynnade genom att ha möjligheter att kunna disponera om sin arbetstid.

Det här är definitivt ett steg i rätt riktning. Om inte annat visar regeringens resonemang att man tar frågor om rättvisa och fördelning på allvar. Det visar också en genomgång Swedbank gjort av hur olika gruppers privatekonomi blir under 2018. För nästan alla blir det en liten, men dock förbättring av den egna ekonomin. En valrörelse som handlar om ekonomi, rättvisa och fördelning bör därför regeringspartierna kunna vinna utan större problem. Man har visat sig kunna rensa upp i och hålla ordning på den svenska ekonomin och samtidigt rättat till orimligheter som pensionärsskatten. Att man från regeringshåll nu också tar itu med karensproblematiken visar att man har faktiskt har en verklighetskontakt som alliansregeringen helt saknade.

För alliansregeringen handlade hela socialförsäkringssystemet om att sätta press på den enskilde. Pratet om ”bidragspolitik” tillhör den mest motbjudande delen av den borgerliga agitationen och lär väl hamna på tapeten igen. I själva verket är det kod för att tala om att alliansen inte sysslar med rättvis fördelning.

Det är skönt att vi numera har en regering som även i handling visar att den bryr sig om rättvisa och vanliga löntagares möjligheter att klara sin ekonomi.