Skattesänkningar är inte svaret

Ledare Artikeln publicerades
Ebba Busch Thor, Jan Björklund, Annie Lööf och Ulf Kristersson bör påminnas om att det inte är skattesänkningar som, varken förr eller senare, löser Sveriges utmaningar.
Foto:Hossein Salmanzadeh/TT
Ebba Busch Thor, Jan Björklund, Annie Lööf och Ulf Kristersson bör påminnas om att det inte är skattesänkningar som, varken förr eller senare, löser Sveriges utmaningar.

Om någon, till äventyrs, umgås med tankar på att det som behövs under de kommande åren är sänkta skatter är det en villfarelse som vederbörande snabbt bör göra sig av med.

Ett sätt att mota bort sådana eventuella vanföreställningar är att ta del av den senaste framtidsbedömningen av intresseorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting.

Till år 2027, alltså om mindre än tio år, bedömer man att antalet barn och elever i förskole-, grundskole- och gymnasieåldern kommer att öka med nästan 350 000.

Det är en ökning på hela 15 procent.

Man menar därför att det behöver byggas över 600 förskolor och 300 nya skolor i Sverige om kommunerna ska klara denna elevboom.

Det är ingen liten utmaning.

Men det stannar inte där.

För att inte bara inrymma alla dessa nya elever, utan också undervisa dem, behöver det rekryteras hela 187 000 fler heltidstjänster som lärare till år 2031.

Bara de kommande fem åren handlar det om hela 77 000 heltidsjobb i skola och förskola som ska besättas. Och detta ska göras i ett Sverige där bristen på arbetskraft bedöms öka inom allt fler yrken.

Ovanpå detta kan läggas en minst lika stor, om inte större, utmaning inom sjukvården och omsorgen om gamla.

Även här handlar det, framför allt till följd av det blir allt fler äldre i samhället, om vård- och boendeplatser som ska tas fram samt tiotusentals välfärdsarbetare som kommer att behöva rekryteras.

Inte bara för att ersätta de många anställda som går i pension, utan också för att möta de behov som växer i takt med att befolkningen blir större.

Sedan kan man alltid, om man vill, lägga till sådant som bostadsförsörjning, kollektivtrafik, socialförsäkringar, polis och försvar, anläggningar för fritidsverksamhet och kultur, räddningstjänst, pensionssystem och mycket annat som behöver utvecklas.

För varje politiskt intresserad person är detta en bjudande uppgift och spännande utmaning.

En allt större befolkning, dessutom med rättmätiga krav på utbildning för barnen, ett utvecklande arbetsliv, effektiv vård vid sjukdom och omsorg och trygghet på ålderns höst, måste mötas med aktiva välfärdsinsatser.

Sådant kommer inte att vara gratis. Visserligen lär resurserna öka i takt med att antalet skattebetalare blir fler. Folkökning genererar tillväxt.

Men människors förväntningar på den trygghet som välfärdssamhället ska leverera lär inte minska – tvärtom! Dessutom ska alla nya viktiga välfärdsarbetare rekryteras i en miljö där bristen på arbetskraft mycket väl kan komma att bli större i framtiden.

En sak är säker: lösningen på dessa jätteutmaningar är inte skattesänkningar. Snarare lär det samlade skatteuttaget behöva höjas något. Att tro att man kan förena en socialdemokratisk välfärdspolitik med borgerlig skattepolitik – och dessutom hävda starka offentliga finanser – är en ekvation som inte går ihop.

Sedan får våra politiker och partierna säga vad de vill i valrörelsen.