Stäng gylfen, grabbar!

Ledare Artikeln publicerades
När det patetiska över går i det kränkande är det dags att säga stopp. Illustration: Joakim Carlsson
Foto:

Det har varit en fascinerande vecka.

Förvånansvärt få har påpekat hur pinsamt usel den ledande moderata partiledarkandidaten Ulf Kristersson var när han i SVT skulle debattera årets budget med finansminister Magdalena Andersson (S).

Han kom givetvis in i en mycket svår situation, eftersom den rödgröna budgeten verkligen är vettig.

Förutom att man redovisar ett överskott har den en rättviseprofil som fick politiska kommentatorer att konstatera att de enda förlorarna var folk med extremt höga inkomster eller de som ofta flyger.

Rent allmänt brukar befolkningen gilla den typen av profil på statens budget.

Väl medveten om detta försökte Kristersson prata om arbetslöshet och integration. Det gick förvånansvärt dåligt.

”Regeringen svarar alltid: utbildning, utbildning, utbildning. Detta har inte funderat hittills, inget talar för att det ska fungera i fortsättningen”, sa Ulf Kristersson bland annat.

Smaka på den. Utbildning fungerar inte mot arbetslöshet, påstår Moderaternas blivande partiledare. Detta i ett land där det finns 100 000 lediga jobb, men där de arbetslösas kvalifikationer inte matchar de krav arbetena ställer.

Plötsligt inser man att matchningsproblematiken inte är en tillfällighet. Inte när vi har haft åtta år av en alliansregering som i sin tur haft fyra år av Ulf Kristersson.

Faktum är att det enda som långsiktigt fungerar på arbetslöshet är utbildning. Det är en väg som tar tid, men den ger en arbetskraft som har kvalifikationer som passar de jobb som finns. Studievana gör också benägenheten större att uppdatera sina kunskaper, vilket gör att man få bredare kunskaper och större flexibilitet på arbetsmarknaden.

Detta gäller givetvis särskilt de nyanlända som behöver funktionell svenska och grundläggande kunskaper om hur samhället fungerar. Men det rimliga är att de utbildas för att ta jobb där det råder brist och de behövs istället för att ödsla mer tid på att pratar om sänkta ingångslöner och hur vi ska skapa ”enklare jobb” på konstgjord väg.

Men Ulf Kristersson tror att Skansenjobb biter bättre på arbetslösheten än utbildning. Ulf Kristersson har självklart fel.

Vackrast var dock Kristerssons slutreplik till Magdalena Andersson angående den sänkta pensionärsskatten. Klyftan mellan löntagare och pensionärer skapades genom jobbskatteavdragen som pensionärerna inte fick del av.

Nu ville Kristersson ha äran av att de rödgröna delvis rättar till denna skriande orättvisa.

– Du hade aldrig sänkt skatten för pensionärer om inte vi gått före och sänkt skatten för de som jobbar.

Vad karln alltså i praktiken sa var:

– Vi skapade orättvisor som ni fick rätta till. Hurra för oss!

Det är faktiskt enfaldighet på ny nivå till och med i ett parti som en gång leddes av Ulf Adelsohn.

Självklart kunde inte inrikes- och justitieminister Morgan Johansson (S) ta med Sverigedemokraterna i samtalen om hur Sverige ska motverka antidemokratiska strömningar.

Det hade varit att sätta bocken som trädgårdsmästare. Demokrati är inte en överideologi för SD – tvärtom sätter deras idéer om minoriteter demokratins grundvalar ur spel.

Däremot ska ingen betvivla deras lust att vara med och slå ner hårt på andra högerextrema grupperingar och nazister. I många fall består de av avhoppare från Sverigedemokraterna eller folk som på olika sätt haft kopplingar till partiet.

Sverigedemokraterna ingång i samtal om högerextrema grupperingar skulle vara åtgärder som tar bort SD:s konkurrenter och därmed stärker partiet.

Riksdagspartiernas samtal har betydligt bättre chans att leda till något vettigt utan SD.

Mina kära kollegor vid Östra Smålands redigeringsbord tvingades häromdagen till nyskapande. Ordet ”penisbildsattack” har jag aldrig tidigare sett i tryck och jag hoppas sannerligen att jag slipper se det igen. Tyvärr är det nog så att vi får anledning att använda nybildningen igen.

Någon hade alltså gått in på någon form av bildchattforum, utgetts sig för att vara Kalmarartisten Ida Gratte och bett om att man skulle skicka penisbilder, så kallade dickpics.

Den riktiga Ida Gratte fick sedan sina sociala medier nedlusade med snoppbilder.

Det faktum att det fanns många killar och män som hörsammade denna minst sagt udda begäran, gör mig generad å mäns vägnar.

Ida Gratte hade en sundare reaktion. Hon blev inte generad utan förbannad och polisanmälde tilltaget.

Det är alldeles rätt. Även om polisutredningen kanske inte leder någonstans, så ska denna identitetsstöld och uppenbara ofredande tas med i statistiken. Problem som vi inte låtsas om att de existerar, kommer ingen att försöka lösa.

Därför är det viktigt att flickor och kvinnor anmäler den här typen av händelser.

Ida Gratte har förmodligen hamnat skottgluggen på grund av sina sånger, varav en del handlar om att som tjej känna sig utsatt i offentligheten för tafsande, kommentarer och sexuella bilder. Hennes låt ”Fucked up world” blev för ett och ett halvt år sedan en Youtubesensation där hon sjöng om tafsandet och utsattheten en vanlig utekväll.

Jag har intervjuat Ida Gratte. Hon är en trevlig, utåtriktad, humoristisk person och en ambitiösa musikalisk artist.

Någon programmatisk politisk agenda ligger inte bakom hennes sånger – när hon skriver om kvinnors utsatthet är det för att det är en del av livet för henne och hennes vänner.

Samtidigt har hon fått skaffa sig skinn på näsan, för det måste man om man sticker ut den i frågor som gäller manligt och kvinnligt i dagsläget.

Därför är ”penisbildsattacken” så erbarmligt patetisk. Någon korkad stackare som har retat sig på Grattes texter försöker komma åt henne, men gör det på ett sådant sätt att det bekräftar att hon har rätt och att hennes låtar behövs.

Stäng gylfen, grabben. Hjärnan hänger ute.

Joakim Carlsson