Svantesson på en annan planet

Ledare Artikeln publicerades
Elisabeth Svantesson
Foto: Johan Nilsson/TT
Elisabeth Svantesson

Elisabeth Svantesson är Moderaternas ekonomisk-politiske talesman och Ulf Kristerssons finansministerkandidat. Som sådan måste man försöka ta det hon säger och gör på allvar. Men det ska erkännas att det inte alldeles enkelt.

Häromdagen meddelade hon i Dagens Nyheter att Sverige är sämre rustat än på länge inför kommande lågkonjunktur.

Hon menade att regeringen har gjort alldeles för lite för att stärka statens finanser. Hon klämde avslutningsvis till med att nästa lågkonjunktur kan innebära att finanserna försämras med hela 300 miljarder kronor.

Det är inte utan att man undrar på vilken planet som finansministerkandidat Svantesson egentligen har befunnit sig de senaste åren.

Sanningen är nämligen att Sverige, ekonomiskt sett, står starkare och mer förberett inför kommande konjunkturnedgångar än vi gjort på mycket länge. De underskott i finanserna som Svantesson lämnade efter sig i regeringsställning – jodå, hon satt i regeringen Reinfeldt – har förbytts i betydande överskott.

Statliga riksgäldskontoret meddelade nyligen att staten den senaste tolvmånadersperioden gick med hela 60 miljarder i överskott. Statsskulden som andel av BNP har sjunkit mycket snabbt. Man får gå tillbaka till 70-talet för att finna samma låga nivå.

Och statsskulden fortsätter att falla. Prognoserna säger att den minskar med hela tio procentenheter under mandatperioden. Utrymmet att bedriva aktiv finanspolitik, om det skulle behövas, är större än det varit på flera decennier.

Så hade det inte varit om Svantesson hade fått regera. Säkert kan Moderaterna, i opposition, peta ihop en skrivbordsbudget som är några miljarder starkare än regeringens.

Men varje gång som Moderaterna, tillsammans med de andra borgerliga partierna, har fått bära ett praktiskt ansvar har man efterlämnat jättelika underskott i ekonomin. Stora skattesänkningar har gröpt ur finanserna. Och vi vet vilka som varje gång har fått städa upp efter lättsinnet och vanstyret.

Tar vi Svantesson på orden – och det kanske vi ändå måste försöka göra – bör det alltså innebära att ett regeringsskifte i höst innebär stora förändringar. Moderaterna kommer knappast ställa in några skattesänkningar. Istället lär det bli stora utgiftsnedskärningar för att skapa ännu större överskott och en ännu lägre statsskuld.

Då handlar det inte enbart om att dra ner i marginalen. Ska de jätteöverskott skapas som Svantesson efterlyser måste det handla om stora saker: kommunernas ekonomi, pensionssystem, socialförsäkringarna, trafikinvesteringar och utbildningsväsendet. Och om inte detta – vad annat?

Svantesson är välkommen att berätta konkret och inte bara i svepande ordalag om hon vill bli tagen på allvar. För det vill ju kunna göra, som den finansministerkandidat hon faktiskt är.