Sverige fick enfaldig skolindustri

KOLUMN/Hans Bülow Artikeln publicerades
Friskolekoncernen John Bauer gick i konkurs för några år sedan. Eleverna förlorade sina studieplatser över en natt.
Foto:HENRIK MONTGOMERY / TT
Friskolekoncernen John Bauer gick i konkurs för några år sedan. Eleverna förlorade sina studieplatser över en natt.

I god tid före valet kommer den rödgröna regeringen lida ett nederlag i riksdagen. Det blir inget ja till att stoppa vinster i friskolorna. Den samlade högermajoriteten i riksdagen säger nej.

Alliansen får stöd av Sverigedemokraterna som bytt åsikt i frågan. Så varför ska regeringen och statsrådet Ardalan Shekarabi lägga förslag om att stoppa flödet av skattepengar bort från skolans verksamhet?

Svaret är att väljarna får avgöra i september vilken friskolepolitik nästa regering skall föra.

SOM-institutet visar i undersökningar att majoriteten medborgare inte vill att privata företag som verkar inom välfärden skall få ta ut vinster. Borgare och främlingsfientliga politiker går mot en folklig opinion. Det borde visa sig i valresultatet i september.

Men det är långt ifrån säkert. Vinsttak som begränsar vinstuttagen i exempelvis friskolekoncernerna kommer att attackeras med kraft av olika lobbyorganisationer. Var beredd på fake news.

LO släppte i veckan en rapport med namnet ”Skolindustrin - Hur mångfald blev enfald”. LO-utredarna slår fast att efter 25 år efter friskolereformen har skolan förvandlats till en marknad med ett fåtal riskkapitalister som dominerar. Deras syfte är att maximera vinsten.

Så var det inte tänkt för 25 år sedan. Då drömde friskoleentusiasterna att idealistiska skolvisionärer i kooperativ och småföretag skulle förnya och förbättra svenska skolan.

Om det blivit endast idealisterna som startat friskolor och fått driva dem efter en likvärdighetsprincip hade allt varit gott och väl. Men Sverige fick istället kris i hela skolväsendet och fallande skolresultat.

Det beror naturligtvis inte enbart på vinstdriften i friskolekoncernerna. Men principen att våra skattepengar ska gå till skolan och dess elever och lärare och inte till riskkapitalister tycker de flesta svenskar är det enda riktiga.

Även om det gått bättre för den svenska skolan i PISA-mätningarna på senare år är det inte fråga om något stort trendbrott. Åsa Fahlén, Förbundsordförande i Lärarnas Riksförbund (LR) skriver på den egna hemsidan att ”förhoppningarna med friskolor har kommit på skam”.

Svenska skolan som varit mest öppen i världen för att släppa in privata aktörer har ”också halkat långt efter i kunskapshänseende.” Privata John Bauer gymnasiet gick till och med i konkurs.

LO-rapporten bara bekräftar det många redan vet om friskolekoncernernas negativa påverkan på skolan. Skolor med dåliga resultat ligger ofta i de så kallade utanförskapsområdena. Det är där folk nu för tiden skjuts ihjäl och bilar sätts i brand.

Med inga eller usla skolbetyg kommer ingen ungdom långt i livet. Bra skolor för alla barn förutsätter en likvärdig skola - men Sverige får en allt mer segregerad skola.

Skolan har alla förutsättningar att bli en tung valfråga i år. Alla har nämligen gått i skolan. Alla har en erfarenhet, dåliga och goda, om hur en skola ska fungera.

Regeringen får lida sitt nederlag i riksdagens kammare i vår. Det är i valrörelsen i höst kampen står om vilken väg skolan ska välja i framtiden.