Tufft år väntar för kommunerna

Ledare Artikeln publicerades
Intresseorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, presenterade på måndagen en ny bedömning av det ekonomiska läget.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Intresseorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, presenterade på måndagen en ny bedömning av det ekonomiska läget.

När intresseorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting presenterar prognoser är ofta budskapet – mer eller mindre tydligt uttalat – att de ekonomiska förutsättningarna fram till nu har varit hyggliga, men att det väntar större svårigheter runt hörnet.

På måndagen presenterade SKL en ny bedömning av det ekonomiska läget. Liksom tidigare var budskapet att uttalade ekonomiska varningar, inte minst rörande att det blir allt fler barn och äldre, ännu inte resulterat i en försvagad ekonomi, men att ”kommande period bjuder på betydligt sämre förutsättningar.”

Det finns goda anledningar att ta den nya bedömningen på stort allvar.

SKL konstaterar nämligen att det fram till år 2022, om prognoserna slår in, kommer att uppstå ett gap mellan intäkter och utgifter i kommunsektorn på motsvarande 43 miljarder. Och även om man skulle värdesäkra statsbidragen så handlar det om ett svart hål om drygt 25 miljarder kronor.

Det är pengar som alltså ska hämtas hem antingen genom avgiftshöjningar, besparingar i skola, vård och omsorg, kommunala skattehöjningar eller höjda statsbidrag – eller en kombination av flera åtgärder.

Underskottet beror inte bara på att kostnaderna för den demografiska utvecklingen ökar och att löner med självklarhet ska höjas, utan också på att ekonomin nu går in i ett betydligt lugnare tempo än de senaste åren, vilket leder till att skatteinkomsternas ökning bromsar in.

Och som om inte detta vore nog antog riksdagen i förra veckan en riktig högerbudget, där statsbidragens uppräkning – jämfört med vad som aviserades innan valet från rödgrönt håll – är betydligt lägre. Samtidigt försvinner en mängd statliga anslag till kommunsektorn. Kommunalrådet i Kalmar, Johan Persson (S), räknade på måndagen med att den av Sverigedemokraterna stödda M/KD-budgeten, som riksdagen har beslutat om, i ett slag försvagar den kommunala ekonomin – bara i Kalmar – med 28 miljoner kronor.

Tillsammans kan detta göra att 2019 blir ett tufft år för många kommuner och landsting/regioner; och därmed för både anställda och de som är i behov av den offentliga servicen.

Visst finns det, som alltid, möjligheter för verksamheten att hålla tillbaka kostnader genom att samverka bättre över gränser, både inom och mellan kommuner. Men summorna vi talar om är så betydande, och de behov som ska fyllas är så stora, att det som särskilt kommer att behövas är väsentligt högre statsbidrag än vad som aviserats.

Oavsett vilken regering som så småningom tillträder bör den snabbt presentera en ändringsbudget med en flerårsplan; en plan där staten väsentligt och utöver vad extremalliansen förmådde i förra veckan höjer bidragen till kommunsektorn. Vilket borde vara viktigare än de skattesänkningar i mångmiljardklassen till de mest välbeställda som riksdagen nyss har beslutat om.