Vänta inte till konjunkturen blir ännu sämre

Ledare
Konjunkturinstitutet prognoschef Ylva Hedén Westerdahl konstaterar att högkonjunkturen är över.
Foto: Anders Wiklund/TT Nyhetsbyrån
Konjunkturinstitutet prognoschef Ylva Hedén Westerdahl konstaterar att högkonjunkturen är över.

På onsdagsförmiddagen skickade Konjunkturinstitutet ut sin senaste prognos. Budskapet var ovanligt distinkt: högkonjunkturen är över.

Tar man del av myndighetens bedömningar kan man konstatera att den har fog för sitt sätt att uttrycka sig.

Under årets tredje kvartal tror man att sysselsättningen sjunker samtidigt som arbetslösheten under nästa år klättrar till 7,1 procent. Antalet arbetade timmar utvecklas inte alls lika starkt som tidigare och tillväxten blir bara någon dryg procentenhet i år och nästa år.

Bedömningen är att ökningen av konsumentpriserna kommer att ligga klart under två procent de kommande åren varför riksbankens aviserade räntehöjning inte blir av varken år 2020 eller 2021. Hushållens pessimistiska syn på framtiden gör att de håller i plånboken.

Myndigheten konstaterar också att finanspolitiken, till följd av regeringens budget, blir milt expansiv under nästa år. Men trots satsningarna på försvaret, rättsväsendet och polisen så kommer den offentliga konsumtionen att utvecklas relativt långsamt. Framför allt beror det, enligt Konjunkturinstitutet, på kommunernas svaga finanser.

Nattsvart är det förvisso inte. Trots allt är det ingen ekonomi i fritt fall. Fortfarande växer ekonomin – om än långsamt. Men det är ingen bild i ljusa färger som Konjunkturinstitutet målar. Den är dessutom i väsentliga delar mörkare än tidigare prognoser som myndigheten redovisat.

Det är till och med så att man nu manar regeringen och riksdagen till beredskap om handelskonflikterna ökar och Storbritannien lämnar EU under mindre ordnade former.

”Konjunkturinstitutets analys visar att riksdag och regering bör ha beredskap för att i ett sådant läge skyndsamt föra en mer expansiv finanspolitik för att mildra konjunkturnedgången, inte minst mot bakgrund av Riksbankens begränsade manöverutrymme till följd av den låga räntan”, skriver man i sin pressinformation.

Vilket är ett budskap som inte ligger långt ifrån vad denna ledarsida vid flera tillfällen har framfört under det senaste året.

Men frågan är om de politiska beslutsfattarna verkligen ska vänta tills konjunkturen blir ännu sämre innan man agerar med kraft.

Sett till bedömningarna som Konjunkturinstitutet lämnar finns det skäl att ompröva det överskottsmål som det finns en uppgörelse över blockgränsen om. Det finns ingen anledning att fortsätta amortera på en redan rekordlåg statsskuld samtidigt som arbetslösheten stiger och kommunerna och regioner tvingas skära ner i skola, vård och omsorg.

Ska de sämre tider som nu kommer överbryggas måste finanspolitiken aktiveras betydligt mer än hittills.