Budgetstrid att vänta på toppmöte

EU Artikeln publicerades
Finlands EU-minister Tytti Tuppurainen försöker guida EU-länderna rätt i kampen om nästa långtidsbudget. Arkivfoto.
Foto: Jean-Francois Badias/AP/TT
Finlands EU-minister Tytti Tuppurainen försöker guida EU-länderna rätt i kampen om nästa långtidsbudget. Arkivfoto.

Mer eller mindre eller någonstans mitt emellan?

Diskussionen lär bli tuff när EU:s stats- och regeringschefer ska diskutera unionens kommande långtidsbudget vid veckans toppmöte i Bryssel.

EU-kommissionen vill ha en budget på motsvarande 1,11 procent av medlemsländernas samlade inkomster, BNI, medan de mest sparsamma länderna – däribland Sverige – inte vill gå högre upp än 1,0.

Höstens ordförandeland Finland föreslår nu att man som kompromiss lägger sig någonstans mellan 1,03 och 1,08 procent av BNI.

– Det är en startpunkt. Vi måste visa folk att vi kan leverera och nå ett avtal om långtidsbudgeten, säger EU-minister Tytti Tuppurainen på väg in till tisdagens ministermöte i Luxemburg, där frågan diskuteras inför toppmötet.

"Alldeles för hög"

Från svensk sida ges både ris och ros.

– Det är bra att det finska ordförandeskapet har tagit tag i det här och har ett ordentligt papper som man nu presenterar, säger EU-minister Hans Dahlgren.

– Vi är lite besvikna på flera saker. Vi tycker fortfarande att nivån är alldeles för hög. Vi tycker också att fördelningen mellan olika utgiftsområden inte är särskild modern. Det är fortfarande väldigt mycket pengar till gammaldags jordbrukspolitik och alldeles för lite till de moderna utgiftsområdena, säger EU-ministern.

Vad det finska utgiftsspannet skulle innebära för Sveriges EU-avgift har regeringen ännu inte räknat på. Tidigare har man konstaterat att kommissionens ursprungsförslag riskerar att öka den svenska avgiften med en tredjedel.

Hårdare krav

När det gäller kommissionens idé om att ställa hårdare juridiska och demokratiska krav på EU-länderna är samtidigt Hans Dahlgren nöjd.

– Det är en väldigt bra sak att man verkar kunna komma framåt på konditionalitetsfrågan – att man inte ska kunna få lika mycket pengar från EU:s strukturfonder om man inte fullt ut respekterar rättsstatens principer, säger EU-ministern i Luxemburg.

Budgetdiskussionen på veckans toppmöte är mest till för att ge stats- och regeringscheferna chans att visa var de står när det gäller summorna i budgeten. Först därefter kan ordentliga förhandlingar om pengarna inledas.

Enighet om budgeten för åren 2021–27 väntas dock inte förrän tidigast i vår.

Fakta

Fakta: EU:s långtidsbudget

EU-kommissionens förslag till långtidsbudget för åren 2021-2027 landade på 1,11 procent av EU-ländernas samlade bruttonationalinkomst (BNI). I 2018 års priser motsvarade det cirka 1 200 miljarder euro för perioden. Den budget som gäller för perioden 2014-2020 är på drygt 1 procent av BNI.

Ordförandelandet Finlands kompromissförslag föreslår att budgeten läggs någonstans mellan 1,03 och 1,08 procent av BNI.

2018 betalade Sverige cirka 35 miljarder kronor i EU-avgift och fick tillbaka cirka 12 miljarder i olika stöd. 2019 beräknas den svenska avgiften landa på knappt 41 miljarder, och 12,5 miljarder beräknas flöda tillbaka.

Källor: Finansdepartementet och riksdagen

Visa mer...