Nyheter

Banbrytande uppfinningar inom laserfysik belönas

Nobel Artikeln publicerades

Två uppfinningar får dela på årets nobelpris i fysik: den optiska pincetten och en metod att alstra högintensiva, korta ljuspulser.

Priset går med ena halvan till Arthur Ashkin, USA, och den andra halvan delas mellan Gérard Mourou, Frankrike, och Donna Strickland, Kanada.
Foto: Hanna Franzén/TT
Priset går med ena halvan till Arthur Ashkin, USA, och den andra halvan delas mellan Gérard Mourou, Frankrike, och Donna Strickland, Kanada.

Priset går med ena halvan till Arthur Ashkin, USA, och den andra halvan delas mellan Gérard Mourou, Frankrike, och Donna Strickland, Kanada.

Kungliga vetenskapsakademien (KVA) har gett de tre forskarna priset för deras uppfinningar som revolutionerat laserfysiken.

"Extremt små objekt och otroligt snabba processer uppenbarar sig nu i nytt ljus. Med avancerade precisionsinstrument öppnas nya forskningsområden och en mängd industriella och medicinska tillämpningar." skriver KVA i ett pressmeddelande.

Arthur Ashkin prisas för ”den optiska pincetten och dess tillämpning på biologiska system”. Pincettens ljusstrålefingrar griper tag i partiklar, atomer, molekyler, och till och med bakterier och andra levande celler. Med hjälp av detta verktyg kan man utnyttja ljusets strålningstryck för att flytta på fysiska objekt – "en gammal science fictiondröm", som KVA kallar det. Ashkin lyckades få laserljus att knuffa små partiklar mot strålens mittfåra och hålla fast dem.

Mourou och Strickland för deras metod att alstra högintensiva, ultrakorta optiska pulser. Den banbrytande artikeln kom 1985 och blev stommen i Stricklands doktorsavhandling.

Mourou och Strickland får priset för att de "banade väg för de kortaste och mest intensiva laserpulser människan skapat", skriver KVA. Forskarna lyckades alstra korta, högintensiva laserpulser, detta utan att förstärkarmaterialet förstördes. Den nyuppfunna tekniken, som kallas chirped pulse amplification eller CPA, har blivit standard för alla högintensitetslasrar som senare tillkommit.

Det här används bland annat vid de synkorrigerande ögonoperationer som det görs miljontals av varje år, där man använder "de vassaste av ljusstrålar".

"De otaliga användningsområdena har knappast utforskats fullt ännu. Men redan i dag låter de i år belönade uppfinningarna oss rumstera om i mikrovärlden i bästa Alfred Nobel-anda: till största nytta för mänskligheten." skriver KVA.

– Det kändes galet. Det var min första tanke. Man undrar alltid om det är sant, säger pristagaren Donna Strickland, som är med på videolänk hos Kungliga Vetenskapsakademien.

Donna Strickland är den första kvinnan sedan 1963 som tilldelas Nobelpriset i fysik. Innan henne har två andra kvinnor fått fysikpriset, Marie Curie år 1903 och Maria Goeppert-Mayer 1963.

– Är det verkligen allt? Jag trodde att det kunde ha varit fler.

– Det är en ära att vara en av de kvinnorna.

 

FAKTA OM FORSKARNA

Arthur Ashkin är född 1922 i New York, USA. Fil.dr 1952 vid Cornell University, Ithaca, USA.

Gérard Mourou är född 1944 i Albertville, Frankrike. Fil.dr 1973.

Donna Strickland, föddes 1959 i Guelph, Kanada. Fil.dr 1989 vid University of Rochester, USA.

 

Kip Thorne, Rainer Weiss och Barry Barish tilldelades förra årets fysikpris.
Foto: Lars Pehrson/SvD/TT
Kip Thorne, Rainer Weiss och Barry Barish tilldelades förra årets fysikpris.

Förra året belönades tre amerikanska forskare som låg bakom den detektor som för första gången kunde upptäcka gravitationsvågor – Rainer Weiss, Barry Barish och Kip Thorne.

 

Förra årets fysikpristagare Barry Barish signerar en affisch där hans upptäckt presenteras.
Foto: Lars Pehrson/SvD/TT
Förra årets fysikpristagare Barry Barish signerar en affisch där hans upptäckt presenteras.

Gravitationsvågorna förutspåddes av Albert Einstein första gången 1915, och kunde precis hundra år efteråt observeras för första gången med hjälp av observatoriet Ligo ( Laser Interferometer Gravitational Wave Observatory) i USA.

På onsdag tillkännages årets kemipristagare. (TT)