Den bästa skatt vi inte längre har

Artikeln publicerades 27 mars 2014.

Hassler konstaterade att staten har avskaffat en av sina mest pålitliga skattebaser. ”Vi pratar om i runda slängar 50-100 miljarder kronor”, sade han.

Jesper Hansson, som är prognoschef på statliga Konjunkturinstitutet, instämde och menade att han skulle välkomna denna skatt åter. Även ekonomiprofessor Lars Calmfors har tidigare hävdat samma sak.

Det ligger mycketi resonemangen. En statlig fastighetsskatt har fördelar som få andra skatter.

Fastigheter utgör en skattebas som inte flyttar utomlands. Skatten försvårar knappast möjligheten att hävda tillväxt och sysselsättning. Nästan alltid är den både fördelningspolitiskt och regionalpolitiskt träffsäker.

Dessutom drar den, som sagt, in betydande belopp som går att fördela till gemensamma och nyttiga ändamål.

Man skulle nästan kunna säga att fastighetsskatten är den bästa skatt som vi inte längre har.

Självfallet fanns det invändningar mot den gamla modellen.

En var att skatt togs ut på en fast tillgång, snarare än en löpande inkomst. Men framför allt handlade kritiken om att människor med låga inkomster som satt i högt värderade fastigheter drabbades.

Dessutom fanns det komplicerande omständigheter när denna skatt verkade samtidigt med den gamla förmögenhetsskatten.

Förr löste man det med en särskild begränsningsregel. Det fanns alltså ett tak för hur mycket en fastighetsägare behövde betala i skatt som andel av sin inkomst.

Det finns alltså goda, rationella skäl för att återinföra en statlig fastighetsskatt, särskilt om man samtidigt försöker fila bort de skavanker som fanns i den gamla modellen.

Emellertid är det betydligt lättare sagt än gjort. Inget av de partier som väljarna förväntar sig kommer att bära regeringsmakten vågar ens andas om saken. Därtill saknas både pedagogik samt självförtroende. Rädslan för att göra fel är stor i riskminimeringens tidevarv.

Behovet av deinkomster som den gamla skatten genererade kvarstår emellertid. I framtiden blir befolkningen allt äldre och ställer högre krav på samhälleliga välfärdsinsatser.

Konjunkturinstitutet konstaterade på onsdagen i en särskild studie att skattehöjningar om två procent av BNP både skulle stabilisera ekonomin samt innebära att en hygglig välfärdsnivå kan upprätthållas ungefär fram till år 2060.

Men skall en statlig fastighetsskatt återinföras bör det dels ske över blockgränsen, dels göras tillsammans med andra skatteförändringar i en helhet.

Därför bör den regering som tillträder efter höstens val inbjuda till skattesamtal med den opposition som då kommer att finnas.