Dramatisk ökning av 80-plussare i storstäderna

Samhälle Artikeln publicerades
Grafik över prognostiserad befolkningsutveckling i Sverige, åren 2018-2027.
Foto:
Grafik över prognostiserad befolkningsutveckling i Sverige, åren 2018-2027.
Antal personer över 80 år väntas öka kraftigt under de kommande åren. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Antal personer över 80 år väntas öka kraftigt under de kommande åren. Arkivbild.

Fram till år 2027 kommer andelen äldre öka kraftigt, vilket innebär en stor utmaning för kommunerna.

Den slutsatsen drar Stockholms handelskammare, som räknat ut att befolkningsökningen blir allra störst bland äldre över 80 år.

Vi människor lever längre och samtidigt ökar andelen äldre. När den stora generationen 40-talister nu närmar sig 80-årsåldern ökar också kostnaderna för äldrevård och boenden påtagligt.

– I grunden är det en fantastisk utveckling att vi blir äldre, men det kommer också med utmaningar, säger Daniella Waldfogel, näringspolitisk chef vid Stockholms Handelskammare.

I Stockholms län väntas antalet personer som är över 80 år öka med omkring 60 procent fram till 2027. Det innebär en ökande andel från 3,8 till 5,2 procent av länets totala befolkning.

Ökningen sker i landets alla kommuner med fler än 100 000 invånare. I samtliga storstadskommuner beräknas antal personer över 80 år totalt sett öka med cirka 40 procent fram till 2027.

– Det här är ett fenomen som man mest har uppmärksammat på mindre orter men nu ser vi att det också är en växande utmaning i städerna, säger Daniella Waldfogel.

Sämre försörjningskvot

En stor majoritet av kommunerna kommer att få en sämre försörjningskvot, alltså hur många människor som arbetar i förhållande till de som ska försörjas. Det spås sätta stor press på landets större kommuner.

– Färre personer kommer att behöva försörja allt fler. Särskilt betungande för blir det för de kommuner och regioner som redan står med stora kostnader.

I Stockholms län får 16 av 26 kommuner en försämrad försörjningskvot fram till 2027.

Eskilstuna och Halmstad har en sämre försörjningskvot än rikssnittet trots sin storlek. Det beror på att kommunerna i lägre grad än andra har en befolkning i arbetsför ålder.

– Vi ser också att Uppsala och Lund får en ökande andel äldre vilket gör att deras kostnader för boenden och äldreomsorg kommer att öka mest av alla Sveriges kommuner med 100 000 invånare, säger Daniella Waldfogel.

Ställer stora krav

De kommande åren gäller det därmed för kommunerna att skapa ökade förutsättningar för tillväxt, och att ännu fler i arbetsför ålder kommer i arbete, enligt Waldfogel.

Det kommer också att kräva effektiviseringar i vård och omsorg och en ökad grad av digitalisering.

– Vi kommer att behöva fler äldre- och trygghetsboenden, kostnader för hemtjänst kommer att öka, och kompetensbehovet i den här sektorn kommer vara mycket stort, säger Daniella Waldfogel, och fortsätter:

– För att lösa en del av personalbehovet behöver öppenheten för teknik och innovation öka ytterligare.