Hur skulle världen se ut utan män Åsa Romson?

Artikeln publicerades 12 juli 2014.

Vad kommer att sitta kvar i minnet från Almedalen 2014? Inte mycket. Det föds sällan några levande ungar i Almedalen. Upp flyga orden, tanken stilla står. Ord utan tanke aldrig himlen når, som Bill Shakespeare formulerade det åt danaprinsen.
Högeralliansens jippo med snabbtågbanan för ofattbara 140 miljarder är snart glömt. En sådan gigantomani skulle tränga ut alla andra både järnvägsprojekt och vägbyggen för lång tid framåt. Ska vi inte först se till att tågen går i tid på de järnvägar vi redan har innan vi bygger nytt?
Snabbtågsbanan fyllde sitt syfte för man kunde snuva Miljöpartiet på uppmärksamheten, men nu åker den ner i skrivbordslådan igen. Anders Svanslös jämförde sig med Gunnar Strängs som Sverigebyggare, men Borg lirar ju inte i samma division som den gamle Rikshushållaren.
På hans tid byggdes det en miljon lägenheter på tio år. Nu snackar de om 100 000 lägenheter. Futtigt.

Det var enhysterisk tävling i vem som var mest feministisk och det är klart att det blev övertoner.
Mest anmärkningsvärd var Åsa Romson (MP) när hon sade, att ”om vi har en norm att det sitter vita, heterosexuella män vid makten, då bygger man också ett samhälle som passar bäst för vita, heterosexuella män. Och det blir så fel. För de flesta av oss, dom allra flesta av oss här, vi är inte vita, heterosexuella medelålders män. Vi är människor. Och det betyder att vi har lika värde, men vi är olika på alla möjliga sätt.”
Observera att det här är inget som någon nyfrälst feminist säger, som förläst sig i någon kultbok, utan det kommer från en av de högsta partiföreträdarna som aspirerar på att leda landet om ett par månader. Man måste bli rätt illa berörd av att hon spelar ut olika grupper mot varandra och skuldbelägger ett helt kollektiv som dessutom faktiskt också är med och utgör samhällets ryggrad.
Hur skulle det se ut om vi inte även hade ett par miljoner grabbar som troget gick till sina jobb i industrin och tjänstesektorn och drog in miljarderna till välfärden som gör att vi trots Reinfeldts alla försämringar är ett av världens bästa länder att leva i?

Dessa män,som det nu är skottpengar på, bidrar och tillför, men får bara skit av Åsa Romson.
De allra flesta grabbar är dessutom justa killar som aldrig bär hand på sina kvinnor utan bara försöker få livspusslet att gå ihop. Visst finns det mycket att göra för att öka jämställdheten och då räcker det inte att som Folkpartiet föreslog inrätta litet karriärtjänster för eliten.
Man måste lyfta hela det kvinnliga kollektivet från botten och inte bara storstädernas övre medelklassfruntimmer, och det gör man knappast genom att konstruera motsättningar och peka finger åt män som kollektiv. I det stora hela händer det väldigt litet, praktiskt taget ingenting på jämställdhetens område, visade en ny rapport som kom i veckan.
Lite olika krönikörer har föreslagit att Almedalsveckan ska flytta till februari och både Kumla och Flen har nämnts som alternativ till Visbys sommaridyll.
En ville ha förbud mot alkohol i allmänhet och rosévin i synnerhet. Ingen får ha mingelfester och absolut ingen får ta så kallade selfies (självporträtt) med andra opinionsbildare.

Det är klartatt det är osunt med allt detta ryggdunkande och vinbluddrande mellan landets maktelit och de som har uppgift att bevaka och granska den politiska makten.
För att inte tala om hela det parasiterande följet av efemära halv- och kvartskändisar som armbågar sig fram. Vänskapskorruptionen ligger alltid på lut och ur den föds både tjänster och gentjänster.
Ska man bevaka makten, så får man inte komma så nära att man riskerar att kramas ihjäl eller till och med strypas. Man måste ha armbågs lucka till dem vars göranden och låtanden man ska ha järnkoll på. En journalist kan inte ha några andra lojaliteter än läsarnas.
Det var så mycket gulligullande i den fraternisering som fyllde medierna och den där nya debattstjärnan på TV Hedberg bara duttade med alla och lade huvudet på sned. Fanns det någon substans i Almedalen, så var det trots allt brölande och tjoande i etern gammelmediet SvD:s alerta nyhetsredaktion som stod för det.
Först var det avslöjandet om hur dåligt det blir för dagens 60-åriga kvinnor när de går i pension. Sedan slog Sveriges bäste försvarsreporter Mikael Holmström till med avslöjandet att de utlovade höjningarna till försvaret tar finansministern tillbaka bakvägen med något indexfiffel som högeralliansen infört.
Reinfeldt var utomordentligt irriterad och försökte snacka bort det. Alla försvarspolitiker kom som på ett snöre och sade att det här hade de inte en aning om. Har inte Micke Holmström kvalificerat sig för Stora Journalistpriset snart eller har han redan fått det?
”Svenskan” skrev alltså mycket av agendan i Almedalen, men samtidigt måste man konstatera att på tidningens ledarsida är allt lika fantasilöst som vanligt. Där härskar de reaktionära ruggugglorna och majestätet ”Pelle Gud” blickar ner från sin olymp och det verkar vara en direkt avskrift av de regeringshyllningar som produceras på moderaternas informationsavdelning.
Något fel gör väl regeringen?