Nyheter

Följ rättegången mot Akilov: ”Säkerheten är rigorös”

Terroristrättegången ,
Poliser utanför entrén till säkerhetssalen i Stockholms tingsrätt där rättegången mot Rakhmat Akilov kommer att hållas. Arkivbild.
Foto: Maja Suslin/TT
Poliser utanför entrén till säkerhetssalen i Stockholms tingsrätt där rättegången mot Rakhmat Akilov kommer att hållas. Arkivbild.

Han åtalas för att ha dödat fem och skadat eller försökt skada hundratalet människor. Men den rättegång som inleds i dag handlar om mer än så: Åklagaren ska försöka bevisa att attacken i Stockholm riktades mot hela Sverige och att Rakhmat Akilov bör dömas för terrorism.

Rättegången beskrivs som en av de mest omfattande i svensk historia och säkerheten kring tingsrätten i Stockholm är rigorös. Den terroristmisstänkte uzbeken Rakhmat Akilov, 39 år, kommer att höras bakom förstärkt glas i den underjordiska säkerhetssalen. De människor som drabbades av lastbilsattacken på Drottninggatan den 7 april förra året kan följa målet från en angränsande rättssal.

Rättegången inleds genom att åklagaren Hans Ihrman gör en så kallad sakframställan, där han sammanfattar de misstankar som riktas mot Akilov samt valda delar av bevisningen. Hela tre dagar, om nödvändigt fyra, viks åt detta anförande, inklusive försvarets och målsägarbiträdenas framställningar.

– Det blir intressant att se om han presenterar bevisningen fullt ut, eller om han väntar med några delar som ska användas senare i målet, säger rättsexperten Sven-Erik Alhem.

Bilder på Rakhmat Akilov från polisens förundersökningsprotokoll.
Foto: Polisen/TT
Bilder på Rakhmat Akilov från polisens förundersökningsprotokoll.

I den plan som Stockholms tingsrätt ursprungligen lade fram skulle åklagarens anförande följas av vittnesmål från målsägande. Först i vår skulle Akilov höras, men nu har förhören med den misstänkte tidigarelagts så att Akilov hörs redan den andra veckan, med start den 20 februari.

– Jag tror att det är av rättssäkerhetsskäl. Det är en smula underligt om en tilltalad i ett mål som gäller så här oerhört mycket får komma in så sent i processen, säger Alhem.

På det sättet kan man också avhandla terroristbrottet först, där staten är motpart, innan man går in på mord och mordförsök på enskilda, enligt Akilovs advokat Johan Eriksson.

Många väntar på att få höra Rakhmat Akilov tala i rätten. Johan Eriksson har konsekvent avböjt att besvara frågor som närmare rör de motiv Akilov kan ha haft till terrordådet eller vilket samröre han egentligen har haft med terroristorganisationen Islamiska staten (IS).

– Johan Eriksson har antytt att Akilov kommer att berätta själv, det är klokt tycker jag. Det är också det mest spännande. Han ska få tala med egna ord utan avbrott. Man kan tänka sig att han har en jättelång monolog och där kan han ju ha fått hjälp av sin advokat utan att vi får reda på det. Jag tycker att Johan Eriksson är Sveriges bästa brottsmålsadvokat, så Akilov är väl försedd, säger Alhem.

Fakta

Viktiga datum i rättegången

13–15/2 Åklagarens sakframställan, följt av försvarets och målsägarbiträdenas

20–22/2 Förhör med Rakhmat Akilov

6/3–26/4 Förhör med målsägare och vittnen till händelserna på Drottninggatan

2/4–3/4 Förhör med anhöriga till avlidna

7/5 Åklagarens slutanförande

8/5 Slutanföranden från företrädare för målsägare

9/5 Försvarets slutanförande

Dom väntas före midsommar.

Visa mer...

Guide

Vem är Rakhmat Akilov?

En 39-årig uzbek grips i Märsta utanför Stockholm några timmar efter dådet på Drottninggatan. Några dagar senare erkänner mannen terroristbrott via sin advokat.

Vem är Rakhmat Akilov — och vad gjorde han egentligen här?

Akilov växer upp i världsarvsstaden Samarkand i Uzbekistan. Han är yngst av fyra syskon. Pappan är svetsare – som Akilov också utbildar sig till – och mamman sjuksköterska. Efter att ha mutat sig fri från militärtjänstgöring gör Akilov vapenfri tjänst i Uzbekistan.

Han har i den rättspsykiatriska undersökning som gjorts efter dådet i Stockholm betonat att föräldrarna inte var stränga. Uppväxten ska ha varit sekulär, enligt vittnen som uzbekiska tjänsten vid Radio Free Europe/Radio Liberty (RFERL) varit i kontakt med i samband med en kartläggning av Akilov.

Enligt Migrationsverkets handlingar har han själv tidigare uppgett att han tillhör folkgruppen tadzjiker och är muslim.

Som vuxen lever Akilov inledningsvis familjeliv i Samarkand – han gifter sig och får fyra barn mellan 1998 och 2006. Hans dåvarande fru arbetar med handel med Turkiet, dit de båda ofta reser. Akilov har försörjt sig som rörmokare och svetsare och i perioder arbetat i Ryssland. Enligt Radio Free Europe/Radio Liberty skiljer han sig dock i hemlandet och flyttar omkring 2012 till Turkiet, där han sedan ska ha radikaliserats.

Enligt den rättspsykiatriska undersökningen ska Akilov, för att klara ekonomin efter den äldsta dotterns kostsamma bröllop, ha åkt till Europa. Efter jobb i Tjeckien, Tyskland och Danmark kommer han till Sverige i oktober 2014.

Reuters har tidigare rapporterat, med hänvisning till källor inom säkerhetstjänsten i Uzbekistan, att Akilov försökte ta sig över gränsen till Syrien från Turkiet 2015, men greps och deporterades till Sverige. Det är dock inget som Säkerhetspolisen bekräftat eller velat kommentera.

Väl här ansöker Akilov om uppehållstillstånd med politiska skäl som grund. Det blir nej från Migrationsverket. Han överklagar beslutet till domstol där han får avslag.

Akilov uppger att han vill stanna i Sverige eftersom det, enligt hans utsago, är farligt för honom i Uzbekistan. Bland annat hävdar han att han blivit gripen efter en demonstration i hemlandet, blivit fängslad och torterad och anklagad för att ha varit terrorist. Migrationsdomstolen anser inte att hans berättelse är trovärdig. I domen har Akilov ett annat namn, Rahmatjon Kurbonov, och ett annat födelseår.

Akilov ska nu utvisas från Sverige, men utvisningen kan inte verkställas.

Efter att ha arbetat i byggbranschen drygt två månader kan han enligt egen utsago skicka hem motsvarande runt 27 000 kronor till familjen. Akilov utvecklar ett drogmissbruk. Av den rättspsykiatriska undersökningen framgår dock att han sporadiskt testat olika former av narkotika redan hemma i Samarkand.

Akilov förekommer inte i några aktuella ärenden hos Säpo. Däremot får Säpo under 2016 in underrättelser om Akilov. De går enligt Säpo inte att belägga.

Rakhmat Akilov hade visat intresse för extremistiska miljöer, däribland terrorrörelsen IS – men inget tydde på att han skulle utföra ett terrordåd, enligt rikspolischef Dan Eliasson. Men några timmar efter dådet på Drottninggatan grips Akilov i Märsta. Han häktas fyra dagar senare vid Stockholms tingsrätt misstänkt för terroristbrott.

Vid häktningsförhandlingen erkänner han, via sin advokat.

"Efter terrordådet tänkte jag spränga mig själv och komma till paradiset", säger han i förhör under förundersökningen. Akilov uppger också att han utfört attacken på IS order. Men terrorgruppen har aldrig tagit på sig dådet.

Anna Karolina Eriksson/TT

Visa mer...