Nyheter

Klimatkompensation en symbolhandling?

Konsument Artikeln publicerades
Svenskar är bland de mest klimatmedvetna i världen, men vi står också för ett av de högsta klimatavtrycken. Klimatpåverkan från våra flygresor har ökat med 43 procent sedan 1990.
Foto: Shutterstock
Svenskar är bland de mest klimatmedvetna i världen, men vi står också för ett av de högsta klimatavtrycken. Klimatpåverkan från våra flygresor har ökat med 43 procent sedan 1990.

Gnager det dåliga samvetet över utlandssemestern du bokat i sommar? Många flyg- och resebolag erbjuder klimatkompensation, men är det verkligen funktionellt och hur går det egentligen till?

Vi vet alla vart klimatet är på väg och debatten kring flygets påverkan är särskilt het just nu. Flera flyg- och resebolag erbjuder klimatkompensation. Tanken är att den som orsakar utsläpp kan betala för att motsvarande mängd utsläpp minskar någon annanstans. I dag finns det många aktörer som tillhandahåller tjänsten och alla har sitt sätt att beräkna hur mycket man ska betala.

Kompensation för en flygresa fram och tillbaka Stockholm–Paris, där utsläppet enligt Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) motsvarar 551 kilo koldioxidekvivalenter*, kostar mellan 140 och 340 kronor i de exemplen vi har tittat på. Vissa klimatkompenseringssajter erbjuder möjligheten att välja olika projekt att stötta. En del aktörer gör det också möjligt att fördela potten på flera olika projekt. Men hur vet man att det verkligen fungerar?

Det finns många olika parametrar att ha koll på, menar Ola Hansén, rådgivare för hållbar energi och klimat på Världsnaturfonden (WWF) som bland annat certifierar så kallade Gold standard-projekt som ska minska koldioxidutsläpp och bidra till en hållbar utveckling.

– Projektet måste vara granskat innan det blir godkänt, gör extrapengarna från kompensationen så att projektet verkligen blir av? Grundtanken är att göra smarta klimatlösningar på ett billigare sätt, säger han.

Svenskar är bland de mest klimatmedvetna i världen, men vi står också för ett av de högsta klimatavtrycken. Vi flyger i genomsnitt fem gånger mer än andra i övriga världen trots att vi vet att det inte är hållbart. Maria Wolrath-Söderberg är doktor i retorik på Södertörns Högskola och arbetar med en studie om hur folk resonerar i klimatfrågor.

– Vi är alldeles för bra på att motivera för oss själva att vi inte behöver agera i enlighet med vår kunskap. Men ser man varje flygresa för sig är det bättre att kompensera än att inte göra det, säger hon.

Det finns dock allvarliga problem med systemet att köpa klimatkompensation.

– Det fungerar som en symbolhandling för att döva samvetet för tillfället. Det hjälper till att försvara oss, men förändrar inte vårt beteende.

Vi använder oss ofta av kontotänkande. Vi gör något som är bra för att kunna göra något som är mindre bra. Resonemanget bygger på en tankestruktur som i och för sig är förnuftig och som vi tillämpar när vi exempelvis tränar och ger oss själva en godbit till helgen. Men här blir det problematiskt, anser Maria Wolrath-Söderberg.

– Det fungerar inte om man tittar på proportionerna. För att klimatkompensera en Spanienresa som genererar en till två ton koldioxidekvivalenter måste du sopsortera i många långa år innan du når samma nivå.

Andra tankemönster som vi använder oss av är att det inte är någon idé, att förändringarna måste ske på en systemnivå. Eller: "Om jag slutar flyga får flygbolagen inte in pengar så att de kan utveckla ny teknik".

– Det argumentet är helt verklighetsfrånvänt. En motsvarighet skulle vara – om jag röker mer får tobaksbolagen mer resurser att göra oskadliga cigaretter. Så fungerar det inte.

Visserligen gör inte en enskild persons beteendeförändring så stor skillnad, men om flera gör det och man börjar prata med varandra, uppstår det sociala rörelser. Och det är just sådana som ger stöd och argument åt politiker att driva frågor, menar Maria Wolrath-Söderberg.

Vi tenderar att argumentera utifrån vad vi vill och väldigt mycket utifrån sociala sammanhang och identitet, visar forskning. Och vi är inte så rationella som vi tror. Det är svårt att förstå att vi inte kan banta på ett håll och göra utsvävningar på ett annat – och problemet är att vi måste banta så mycket.

Men det finns möjlighet till förändring.

– Vår studie, som ännu inte är publicerad, visar att de flesta som faktiskt har förändrat sitt beteende hänvisar till samvetet. Det blev för jobbigt att agera i motsättning till det.

– Låter vi bli att flyga och snackar om det, kan det få effekter. Det är som att skriva ett kontrakt med omvärlden. Skulle det uppenbara sig att du ändå flyger blir det skamfyllt och det vill man förstås undvika. Om dessutom 100 000 andra slutar flyga får man bort argumentet att "det inte gör någon skillnad". Då spelar det roll, säger Maria Wolrath-Söderberg.

Fotnot: *Koldioxidekvivalenter är ett mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att gaser har olika förmåga att bidra till växthuseffekten och global uppvärmning. Vid flyg beaktas bland annat den så kallade höghöjdseffekten.

 

Många flygbolag erbjuder möjligheter till klimatkompensering direkt när du köper biljetten. Flera resebolag, bland andra TUI och Ving, har från och med i vår börjat klimatkompensera för sina resenärer utan extra kostnad.
Foto: Shutterstock
Många flygbolag erbjuder möjligheter till klimatkompensering direkt när du köper biljetten. Flera resebolag, bland andra TUI och Ving, har från och med i vår börjat klimatkompensera för sina resenärer utan extra kostnad.
Problemet med klimatkompensation är att det fungerar som en symbolhandling för att döva samvete för tillfället. Det hjälper att försvara oss, men förändrar inte vårt beteende.
Foto: Shutterstock
Problemet med klimatkompensation är att det fungerar som en symbolhandling för att döva samvete för tillfället. Det hjälper att försvara oss, men förändrar inte vårt beteende.
Allt fler börjar få på sig klimatglasögonen. Studier visar att de flesta som faktiskt har förändrat sitt beteende hänvisar till samvetet.
Foto: Shutterstock
Allt fler börjar få på sig klimatglasögonen. Studier visar att de flesta som faktiskt har förändrat sitt beteende hänvisar till samvetet.
Ola Hansén är rådgivare för hållbar energi och klimat på Världsnaturfonden (WWF).
Foto: Världsnaturfonden
Ola Hansén är rådgivare för hållbar energi och klimat på Världsnaturfonden (WWF).
Maria Wolrath-Söderberg är doktor i retorik på Södertörns Högskola och har studerat hur folk resonerar i klimatfrågor.
Foto: Fores
Maria Wolrath-Söderberg är doktor i retorik på Södertörns Högskola och har studerat hur folk resonerar i klimatfrågor.

Fakta

Bra att tänka på

+ Är kompensationen verifierad och certifierad av en oberoende tredje part?

+ Får du ett bevis som verifierar kompensationen?

+ Är det säkert att kompensationen håller vad den lovar och leder den till de utsläppsminskningar som uppges?

+ Är utsläppsminskningen långsiktig? Om åtgärden till exempel är trädplantering, vilka garantier finns för att skogen får stå kvar och inte snart huggs ned igen?

+ Finns det risk att kompensationen leder till negativa sidoeffekter, till exempel att människor tvingas lämna sin mark för att ge plats för trädplanteringar?

+ Hur stor del av pengarna går till själva projektet?

Källa: Naturskyddsföreningen

Visa mer...

Fakta

Här kan du klimatkompensera

climateplus.se

klimatkompensera.se

southpolecarbon.com

tricorona.se

zeromission.se

Visa mer...