Leve vårvinterns alla årsmöten

Rätt att förevarande vinter var ovanligt usel har vårvintern varit bra i Kalmarbygden. Ljusa, klara och allt längre dagar, klara kvällar och nätter med stjärnhimmel och fullmåne.

Vårvintern är ocksåden intensiva årsmötesperioden i vårt land. Idrottsföreningar, hembygdsföreningar och politiska partier ömsar om sin styrelse, reviderar föregående år och laddar för stordåd kommande år.

Som riksdagsledamot innebär vårvintern många inbjudningar till att komma ut och berätta om riksdagsarbetet och den förda politiken samt ta emot synpunkter och förväntningar på det som komma skall.

Jag tycker dettaär den absolut bästa tiden på året. Åtskilliga är de fredagskvällar, lördagseftermiddagar och söndagskvällar jag satt mig i bilen för att fara iväg till ett årsmöte i någon bygdegård eller församlingshem någonstans i länet.

Nästan alltid är jag trött, sliten och lite butter över att jag ”lovat bort mig” ännu en kväll, bort från familj, hemmamys och allt det där som väntar på att bli gjort.

Men, med nästaninget undantag far jag några timmar senare hemåt, lyssnande på radion och är på ett sprudlande gott humör över all den energi mötet med nya och gamla bekanta skänkt mig.

Inte sällan skänker en överlämnad tulpanbukett ”till frun” extra och bestående glädje till dem som var kvar hemma.

Men invänder någon,är det bara ett gullande på era möten? Får du aldrig skäll för sådant du och andra bestämt om ”däruppe i Stockholm”?

Jodå, det är själva vitsen med att fara runt och träffa folk, att ta emot reaktioner på sådant som gjorts, förklara varför det blev som det blev och framförallt ta in idéer och synpunkter på hur vårt samhälle kan byggas än bättre.

Jag minns attTorbjörn Fälldin som partiledare och statsminister hade ett förhållningssätt till ny politik, det var något i stil med:

- Vad innebär detta för mina grannar hemma i byn?

Jag skulle vilja påstå att årsmötessäsongen och alla andra möten med människor i Kalmarbygden har ungefär samma verkan på mig, man får stå till svars, man får förklara, man får inspiration och man vet att man ska kunna förklara och stå för besluten man fattat när man träffar folk hemmavid, de som gett mig förtroendet att vara riksdagsledamot.

Länge leve vårvinternoch kopplingen mellan bygdegården och riksdagskammaren!

 

 

Anders Åkesson (C)

Kolumnisten är riksdagsledamot från Kalmar