Miljöpartiet får igenom kritiserad reform

Arbete Artikeln publicerades
Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) håller en pressträff på Strömparterren i Stockholm. Arkivbild.
Foto: Karin Wessl n/TT
Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) håller en pressträff på Strömparterren i Stockholm. Arkivbild.

Miljöpartiet har fått igenom utvecklingstid – en reform som kritiseras av både LO och Svenskt Näringsliv och jämförts med det friår som kunde tas ut 2005–2007.

Reformen är rejält nerbantad i jämförelse med det ursprungliga förslaget – då skulle 10 000 personer till en kostnad på två miljarder kronor få chansen att vara lediga för att studera eller att starta eget i upp till ett år.

När reformen är fullt utbyggd 2022 kommer den nu att kosta en knapp miljard och omfatta 5 000 personer, vilket SVT var först med att rapportera.

Kritiseras av många

Isabella Lövin, vice statsminister och MP:s ena språkrör, säger att reformen ska gynna både dem som står utanför arbetsmarknaden och dem som har ett jobb – att det är något som behövs på en modern arbetsmarknad.

– Vi har 100 000 lediga jobb, samtidigt som vi har människor som står långt ifrån arbetsmarknaden eftersom de inte har rätt kompetens för de jobben.

– Med den här reformen kan exempelvis ett vårdbiträde utbilda sig till en undersköterska.

Förslaget har kritiserats från flera olika håll. Både LO och TCO är skeptiska till ett införande, likaså Svenskt Näringsliv. De sistnämnda skrev i sitt remissvar till regeringen att utvecklingsledigheten inte kommer att ha någon märkbar effekt för företagens kompetensförsörjning.

– Men vi har också stöd från vissa fackförbund som säger att det här är viktigt, säger Lövin.

Akademikerförbundet SSR, Sveriges Läkarförbund och Lärarnas Riksförbund har i en artikel i skrivit att det är dags att prova utvecklingstid, men för att det ska fungera så behöver delar förbättras. Exempelvis att rätten till utvecklingstid ska avgöras efter en ansökan till en myndighet, och inte efter överenskommelse med arbetsgivare, eftersom personer i bristyrken annars "aldrig skulle få chansen".

Arbetsförmedlingen skeptiska

För att en utbildning ska vara aktuell måste den vara studiemedelsberättigad. Troligtvis blir det Arbetsförmedlingen som får ansvaret över utvecklingstiden och vara den myndighet som avgör om utbildningen är passande tillsammans med arbetsgivaren, enligt Isabella Lövin.

– De gör upp en utvecklingsplan som arbetsgivaren också ska tycka är bra, sedan ska en person som är inskriven på Arbetsförmedlingen erbjudas ett arbetstillfälle hos arbetsgivaren.

Arbetsförmedlingen ställer sig dock frågande till en subventionerad kompetensutveckling för dem som redan är fast förankrade på arbetsmarknaden i sitt remissvar till regeringen. De skriver att förslaget i första hand riktas mot en ny målgrupp och inte mot de målgrupper som tillhör Arbetsförmedlingens kärnverksamhet. De menar att förslaget är administrativt krävande och kostsamt för myndigheten.

TT: Arbetsförmedlingen är inte särskilt positiva, vad säger du om det?

– Det som är kostsamt är när vi har en arbetsmarknad som inte fungerar.

– Vi bedömer att det är en bra reform som gör det möjligt för dem som redan är på arbetsmarknaden att bättra på sin kompetens och framförallt kunna gå in i något av alla bristyrken, säger Isabella Lövin.

Fakta

Fakta om förslaget

För 2020 föreslås ett tillskott på 220 miljoner kronor för finansiering av förslaget om utvecklingstid. Därefter satsas 600 miljoner kronor 2021 och en miljard kronor 2022.

Av detta avser 49 miljoner kronor 2020, 90 miljoner kronor 2021 och 150 miljoner kronor 2022 för Arbetsförmedlingens förvaltningsresurser. Försäkringskassans förvaltningsanslag stärks med 3,7 miljoner kronor 2020, 11,2 miljoner kronor 2021 och 18,5 miljoner kronor 2022 för att hantera utbetalning av individersättning. Omfattningen av hur många personer som kan få ta del av utvecklingstid kommer att styras av de budgeterade medlen.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Källa: Regeringen

Visa mer...