Nyheter

Öppet och ovisst i Luxemburg

Luxemburg ,
Premiärminister Xavier Bettel tycks lägga pannan i djupa veck på valaffischerna inför Luxemburgs parlamentsval. Bettel och hans liberala parti DP väntas gå tillbaka och får svårt att behålla makten.
Foto: Wiktor Nummelin/TT
Premiärminister Xavier Bettel tycks lägga pannan i djupa veck på valaffischerna inför Luxemburgs parlamentsval. Bettel och hans liberala parti DP väntas gå tillbaka och får svårt att behålla makten.

Efter förra valets chockförlust siktar kristdemokraterna på comeback när Luxemburg går till parlamentsval. Frågan är bara vem som lyckas locka vem i koalitionsskapandet efteråt.

Kristsociala folkpartiet (CSV) har dominerat det lilla storfurstendömets politik i en smärre evighet. Att premiärminister Jean-Claude Juncker petades från makten 2013 – efter 18 år på sin post – var därför rena skrällen, även om Juncker då var hårt ansatt av en skandal kring landets säkerhetstjänst.

Sedan dess har Juncker flyttat till Bryssel och rollen som EU-kommissionens ordförande. Premiärminister har i stället varit huvudstaden Luxemburgs populäre ex-borgmästare Xavier Bettel, som lett en Gambia-koalition – döpt efter de tre deltagande partiernas färger: Bettels liberala DP (med svart som partifärg) samt socialdemokratiska LSAP och miljöpartiet Gréng.

Bettel är fortsatt populär men får ändå svårt att behålla makten. I stället är det CSV:s nya affischnamn, förre infrastrukturministern Claude Wiseler, som tippas bli ny regeringschef efter söndagens val.

58-årige Wiselers parti väntas bli klart störst, men inte få egen majoritet. Däremot räcker det att i princip välja ett av de nuvarande regeringspartierna som partner för att få ihop en koalition.

– Jag är optimist. Jag har tydligt sagt att jag inte går i koalition med (högernationalistiska) ADR, men å andra sidan har jag inget problem med något av Gambia-partierna, säger Wiseler till nyhetssajten Politico Europe.

Valkampanjen har handlat mycket om språk och migration – även om migranterna i Luxemburgs fall främst handlar om välavlönade banktjänstemän från Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Så gott som samtliga partier har tryckt hårt på det luxemburgska språkets ställning, som traditionellt annars legat i skymundan bakom den mer allmänt använda tyskan och franskan.

Bettel har försökt öppna upp för att ge de utländska medborgarna nationell rösträtt, men tvingades vika sig i en folkomröstning 2015. Bara 52 procent av landets invånare är i dag luxemburgska medborgare.