Nyheter

På bronsåldern reste unga långt för att slåss

Arkeologi Artikeln publicerades
Verktygspåsen innehåller att antal bronsföremål, däribland en kniv och en mejsel. Påsen hittades på en plats där man tidigare hittat resterna från ett stort slag som ägde rum för 3 000 år sedan.
Foto: Volker Minkus
Verktygspåsen innehåller att antal bronsföremål, däribland en kniv och en mejsel. Påsen hittades på en plats där man tidigare hittat resterna från ett stort slag som ägde rum för 3 000 år sedan.

En påse full med bronsverktyg har hittats i norra Tyskland, på samma plats där forskarna tror att ett episkt slag ägde rum för mer än 3 000 år sedan. Fyndet tyder på att samhällena i norra Europa var betydligt mer välorganiserade än man hittills trott.

Av allt att döma tappades påsen under ett slag då tusentals krigare möttes i en blodig sammandrabbning som ägde rum mitt under bronsåldern i norra Tyskland, inte långt från Östersjön.

– Att hitta en sådan här verktygspåse från ett så pass gammalt slagfält är extremt ovanligt. Någon måste ha tappat den, säger Thomas Terberger, professor i arkeologi vid Niedersächsisches Landesamt für Denkmalpflege i tyska Hannover till Science News.

Den blodiga sammandrabbningen ägde rum vid floden Tollense i norra Tyskland, inte långt från Östersjön. Då, för 3 000 år sedan, var området mer vattenfyllt. Forskarna tror att slaget ägde rum kring en bro över floden.
Foto: F. Ruchhöft
Den blodiga sammandrabbningen ägde rum vid floden Tollense i norra Tyskland, inte långt från Östersjön. Då, för 3 000 år sedan, var området mer vattenfyllt. Forskarna tror att slaget ägde rum kring en bro över floden.

Påsen, som innehåller att antal bronsföremål, däribland en kniv och en mejsel, hittades 2016 men har först nu beskrivits vetenskapligt. Fyndet gjordes på en plats vars arkeologiska betydelse stod klar 1996 då en amatörarkeolog hittade en benknota som stack ut från en lerbädd vid floden Tollense, cirka tolv mil norr om Berlin, nära Östersjön. Det visade sig att benet kom från en överarm. Men framför allt: i ena änden satt en pilspets av flinta djupt inborrad i skelettet.

Hundratals offer

Åren därefter upptäcktes allt fler benrester var av många visade spår av kraftigt våld. På platsen hittade forskarna även ett 50-tal pil- och spjutspetsar av både brons och flinta.

Slaget var mycket blodigt. På sina håll låg de döda tätt intill varandra. På ett tolv kvadratmeter stort område hittade arkeologerna 1 478 ben inklusive 20 kranier. Antagligen var flera tusen krigare involverade i bataljen.
Foto: C. Hartl-Reiter
Slaget var mycket blodigt. På sina håll låg de döda tätt intill varandra. På ett tolv kvadratmeter stort område hittade arkeologerna 1 478 ben inklusive 20 kranier. Antagligen var flera tusen krigare involverade i bataljen.

Långsamt väcktes misstanken att det var resterna från ett stort slag som forskarna hade upptäckt, snarare än från en dåtida gravplats eller liknande.

– Till en början var många skeptiska, men med tiden har vi blivit alltmer säkra på att allt härrör från ett och samma tillfälle. Exempelvis kommer alla skelettrester från unga män. Många har skador, antingen av trubbigt våld eller från pil- eller spjutspetsar, sade Thomas Terberger när TT pratade med honom 2016.

Trots att bara en mindre del av området är utgrävt har kvarlevor från minst 130 människor hittats. Det innebär att resterna från så många som 500 individer kan finnas i området runt floden, kanske ännu fler.

Vana krigare

Många skelett bär spår av tidigare skador som har läkt, vilket tyder på att männen var vana krigare. Dessutom visar isotopanalyserna att personerna hade väldigt olika bakgrund. Bara ett fåtal kan ha varit uppvuxna i området, medan det stora flertalet kom långt därifrån, både från söder och öster.

Flera av skallarna visar tecken på dödligt våld. På den här har en bronspil genomborrat skallbenet. Många av pilspetsarna hade några millimeter av själva pilen kvar, något som hjälpte forskarna att datera slaget till cirka 1280 före vår tideräkning.
Foto: Volker Minkus
Flera av skallarna visar tecken på dödligt våld. På den här har en bronspil genomborrat skallbenet. Många av pilspetsarna hade några millimeter av själva pilen kvar, något som hjälpte forskarna att datera slaget till cirka 1280 före vår tideräkning.
Samma skalle, fast från insidan, där det syns att pilen har trängt långt in i hjärnan. Med hjälp av metalldetektorer och drivna amatörarkeologer har forskarna hittat fler än 50 pilspetsar gjorda av brons längs med floden.
Foto: Volker Minkus
Samma skalle, fast från insidan, där det syns att pilen har trängt långt in i hjärnan. Med hjälp av metalldetektorer och drivna amatörarkeologer har forskarna hittat fler än 50 pilspetsar gjorda av brons längs med floden.

Fyndet av verktygspåsen stärker dessa misstankar, och forskarna tror nu att vissa av krigarna kom hundratals kilometer därifrån, för att slåss. Detta i sin tur, skriver forskarna i tidskriften Antiquity, tyder på att samhällena i norra Europa vid den här tiden var så pass välorganiserade att de kunde kalla till sig krigare till ett slagfält långt hemifrån.

Slaget om bron

Med hjälp av magnetometrar har forskarna upptäckt resterna av en bro, som i dag bara syns som en svag upphöjning i landskapet som vid den här tiden var betydligt blötare än vad det är i dag. Thomas Terberger tror att en grupp har försökt tränga in i dalen söderifrån. Vid bron tog det stopp. Sedan spred sig striderna längs med floden.

Utöver pilar och spjut användes också trubbigt våld, som denna skalle visar där någon fått skallbenet krossat, kanske av en klubba. Rester från minst 130 människor, alla unga män, har hittills hittats på platsen.
Foto: Volker Minkus
Utöver pilar och spjut användes också trubbigt våld, som denna skalle visar där någon fått skallbenet krossat, kanske av en klubba. Rester från minst 130 människor, alla unga män, har hittills hittats på platsen.

Hittills har man trott att bronsåldern norr om Alperna inte var lika politisk och våldsam som vid Medelhavet. De vapen som hittats har arkeologerna mer sett som ceremoniella statussymboler, inte att de användes i regelrätt krigföring.

– Den här fyndplatsen ändrar på hela den föreställningen, säger Thomas Terberger.


Fakta

Detta är bronsåldern

Bronsåldern kallas den förhistoriska period som föregick järnåldern och då bruket att tillverka och använda föremål av brons, som är en legering mellan koppar och tenn, var vanligt förekommande.

Exakt när denna tid inföll och avslutades skiljer sig lite åt mellan olika regioner i Europa. Norr om Alperna började den cirka 2 300 före vår tideräkning och varade till cirka 500 år före vår tideräkning. I Skandinavien varade bronsåldern något längre.

I dag vet man att människorna i Europa under denna tid levde långt ifrån isolerat från varandra. Fynd i gravar tyder på en omfattande handel mellan vitt skilda regioner.

Källa: Nationalencyklopedin