Reinfeldts julsmocka

Statsminister Fredrik Reinfeldt fick en riktig julsmocka i Aftonbladets förtroendemätning som publicerades på annandagen. Foto: Håkon Mosvold Larsen/TT
Statsminister Fredrik Reinfeldt fick en riktig julsmocka i Aftonbladets förtroendemätning som publicerades på annandagen. Foto: Håkon Mosvold Larsen/TT

Artikeln publicerades 27 december 2013.

Snarare var det fråga om en stenhård julsmocka i den stora förtroendemätning som med viss regelbundenhet publiceras i Aftonbladet.

Smockan bestod i att statsministern faller som en sten i väljarförtroende samtidigt som hans utmanare, Socialdemokraternas Stefan Löfven, stiger snabbt. Sedan i mars månad har Reinfeldt tappat sju procentenheter av de som säger sig har stort eller mycket stort förtroende för honom. Under samma period har Löfven ökat med hela nio procentenheter.

Herrarna ligger nu precis bredvid varandra på 56 respektive 55 procent.

Det betyder att det övertag i förtroende som en statsminister med viss självklarhet brukar ha gentemot en oppositionsledare nu är helt utraderat. Någon fördel av ämbetets lyskraft och pondus tycks alltså Reinfeldt inte få i den kommande valrörelsen.

Men det ärpå sätt och vis värre än så för statsministern.

De partiledare som i olika sammanhang brukar beskrivas som rödgröna stiger samtliga snabbt. Miljöpartiets Gustaf Fridolin reser sig upp mot 49 procent samtidigt som Jonas Sjöstedt från Vänsterpartiet gör ett ryck med åtta procentenheter upp mot 29 procent.

Detta sker samtidigt som alliansens partiledare tappar.

Både Jan Björklund, Göran Hägglund och Annie Lööf har nu ett lägre förtroende än Sjöstedt. Den lilla uppgång som redovisas för Annie Lööf – från anmärkningsvärt låga nivåer – är inte statistiskt säkerställd.

Bland annat bör det betyda att Löfvens besked under hösten att det inte blir något förtida rödgrönt regeringsalternativ har mottagits positivt. Uppenbarligen har hans hållning i regeringsfrågan stärkt hans förtroende, men också gett Miljöpartiets och Vänsterpartiets företrädare extra svängrum i debatten.

Rimligen bör det också betyda att regeringsfrågan, som inte minst i 2010 års val var ett starkt kort för regeringen, inte längre är det.

Helt förvånad över de redovisade förtroendesiffrorna ska man dock inte vara. I själva verket speglar de opinionsläget väl.

Alliansen ligger cirka tio procentenheter bakom Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet i de allra flesta mätningar. Eftersom både Kristdemokraterna och Centerpartiet i vissa mätningar inte ens klarar fyraprocentsspärren så är ibland skillnaden ännu större.

Hade det inte varit för det främlingsfientliga partiet Sverigedemokraterna så hade allt talat för att Sverige får en ny regering i september nästa år.

Säkert kommer siffrorna att jämna ut sig ju närmare valet vi kommer. Högerväljarna är i dag inte lika mobiliserade som de väljare som finns på politikens andra halva.

Varningssignalen för inteminst Socialdemokraterna är att partiet fortsatt ligger ett par procentenheter under de blygsamma 35 procent som det satt upp som mål. Men också en sju-åtta procent under den nivå som partiet borde ha möjlighet att nå med tanke på det politiska läget.

Stefan Löfvens höga förtroende har alltså ännu inte gett utdelning för hans parti. Förtroendet som nu strömmar mot S-partiordföranden är alltså mera personligt än politiskt präglat.

Ska partiet lyfta i mätningarna krävs det mer än det hittills förmått vad gäller politikens innehåll och riktning.