Nyheter

Satsningar för över 40 miljarder i budgeten

Politik Artikeln publicerades
Ett år har gått sedan finansminister Magdalena Andersson presenterade sin förra budgeten i riksdagen. Nu är det dags igen. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Ett år har gått sedan finansminister Magdalena Andersson presenterade sin förra budgeten i riksdagen. Nu är det dags igen. Arkivbild.

Regeringen föreslår satsningar för över 40 miljarder kronor i budgeten för 2018.

En fjärdedel hamnar i hushållens plånböcker.

Det är en ovanligt välfylld budgetproposition som finansminister Magdalena Andersson (S) lägger fram för riksdagen i dag. Men trots att det blir mer pengar till många kan hon vänta sig kritik.

– Det är en dålig tajming att lägga en sådan här expansiv budget när ekonomin är så stark, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea.

Risken för en ordentlig baksmälla efter ett rejält party är nu uppenbar, bedömer han.

Länsförsäkringars chefsekonom Anna Öster håller med. Hon efterlyser "strukturgrepp" på bostadsmarknaden och på arbetsmarknaden, framförallt för att nyanlända ska få jobb. Det är, enligt henne, viktigt för att få svensk ekonomi att fungera bättre.

– Det är olyckligt med de här efterfrågestimulanserna i det här läget, säger hon.

Fram till i går hade satsningar för nästan 37 miljarder kronor presenterats. Förslag för ytterligare 4-5 miljarder väntas i dag, varav höjt barnbidrag sannolikt utgör en stor del. Därmed skulle satsningar hamna på drygt 41 miljarder kronor.

Av de nära 41 miljarderna är bara några miljarder finansierade med skattehöjningar. Bland annat höjs skatten på sparande i investeringssparkonton, en ny flygskatt införs, och privata vårdförsäkringar ska förmånsbeskattas.

Ekonomer TT talat med kan inte påminna sig när en regering föreslog så stora ofinansierade satsningar senast.

Men även om inte alla ekonomer jublar, så kan finansministern hoppas på att sänkt pensionärsskatt, höjda studiebidrag och bostadstillägg ska få väljarna på gott humör valåret 2018. Magdalena Andersson väntas i dag också presentera förslag på höjt barnbidrag med minst hundra kronor. Därmed skulle över tio miljarder kronor av reformutrymmet hamna i hushållens plånböcker.

Statsvetarprofessorn Jonas Hinnfors räknar med att finansministern får borgerlig kritik för att lägga pengar på bidrag i stället för på att skapa jobb.

Över fyra miljarder kronor i budgeten går till ett jobbpaket. Det innehåller bland annat fler utbildningsplatser, utbildningsplikt för nyanlända, stöd för småföretag att göra sin första anställning, pengar till extratjänster i välfärden och till "gröna beredskapsjobb".

Hinnfors är osäker på hur långt regeringens miljarder räcker till i väljarnas ögon inför valet 2018.

– Man kommer säkert att spela upp budgeten som stora välfärdssatsningar i traditionell socialdemokratisk mening, säger han.

Vården får en stor del av reformkakan, 5,7 miljarder kronor. Skolan stärks med 2,4 miljarder. Polis och försvar får rejäla anslagshöjningar.

Men jämfört med de stora välfärdsreformer som S genomförde under flera decennier fram till 90-talet så kan budgetssatsningarna, enligt Hinnfors, ses som att man bara lappar och lagar.

Han tycker att det var länge sedan S orkade leverera en verkligt stor välfärdsreform som gör stor skillnad i många människors vardag.

– För vissa mycket sköra grupper gör de här budgetsatsningarna stor skillnad, men för de breda väljargrupperna är barnbidragshöjning visserligen välkommet, men kan ej jämföras med till exempel maxtaxereformen, säger Hinnfors.

Hinnfors tror att S skulle tjäna mer på att prioritera bättre och satsa på stora välfärdsreformer, till exempel fri tandvård i likhet med övrig vård eller få till stånd snabbare förbättringar av transportinfrastrukturen genom att finansiera dem med lån.