Nyheter

Vinterkräksjukan har ännu inte nått sin topp

Vinterkräksjuka ,

Lite lugnare just nu, i alla fall av antalet webbsökningar på ordet "vinterkräksjuka" att döma. Men det är bara tillfälligt. Om en månad kommer vi hulka och spotta för fullt då den otäcka vinterplågan når sin topp.

Ännu är det långt till vinterkräksjuketoppen i februari.
Foto: Maja Jakobsson / TT
Ännu är det långt till vinterkräksjuketoppen i februari.

Folkhälsomyndigheten rapporterar att antalet webbsökningar på 1177 Vårdguiden relaterade till vinterkräksjuka har sjunkit under första veckan i år jämfört med veckan innan. Det kan tyda på att sjukdomen lugnat sig lite just nu, berättar Elsie Ydring, epidemiolog på Folkhälsomyndigheten.

– Det har varit en lång julledighet för många, och då har vi isolerat oss lite mer. Barnen har inte gått i skola eller förskola, och det gör att spridningen inte är lika stor, säger hon.

Men det innebär inte att sjukdomen är borta.

– Toppen kommer senare, i februari. Det vi ser nu är helt normalt, det brukar vara så här.

Smittan beror på ett virus, som går under samlingsnamnet calicivirus, förklarar hon.

–  Det finns två varianter, norovirus och sapovirus. Det som är utmärkande för vinterkräksjukan är att den kommer så plötsligt, med häftiga kräkningar och diarré. Man kan också få feber och huvudvärk.

Viruset förekommer året om, men blir som mest frekvent under vintern. Att smittan grasserar som mest just nu beror antagligen både på själva viruset, som sprids lättare i kallare och torrare klimat, och på att vi håller oss mer inne och lättare smittar varandra, förklarar Elsie Ydring.

Även om plågan är intensiv så går den över snabbt – ofta på något dygn, och den är ofarlig för de flesta.

– Barn och gamla kan drabbas av uttorkning, och tvingas söka vård.

Annars är det sträng hemmavistelse som gäller. Helst så isolerat som möjligt, för smittan är både listig och elak.

– För att bli sjuk krävs bara mellan 10 och 100 viruspartiklar. En enda droppe kräk innehåller en miljon viruspartiklar.

Men det finns en del av befolkningen som är immun mot vinterkräksjuka, berättar hon.

– Det är ungefär 20 procent, men immuniteten gäller inte alla virustyper, bara de vanligaste. De klarar sig inte från alla typer.

Hur många som drabbas av vinterkräksjukan varje år, och vad denna plåga kostar samhället, är inte känt.

– Det här är inte en anmälningspliktig sjukdom, vi ser bara dem som söker vård. De brukar vara omkring 4 000 personer om året.

– Vi vet inte exakt hur många det är som blir sjuka varje år. Jag har hört siffror på mellan 300 000 och en miljon drabbade om året, och därför är det svårt att göra beräkningar av kostnaderna, säger Elsie Ydring.

 

Fakta

Så undviker du vinterkräksjukan

Viktigast – tvätta händerna med tvål och vatten. Gör det noga och omsorgsfullt, du ska hinna sjunga hela Blinka lilla stjärna medan du gnuggar och gnider. Torka ordenligt efteråt – viruset trivs i fukt.

Handsprit kan komplettera, men det har visat sig att handspriten är otillräcklig mot vinterkräksjukeviruset. Det krävs en rejäl mängd för att den över huvud taget ska göra nytta, nästan hela handflatan full, och den ska gnidas runt ordentligt.

Utländska frysta hallon är en känd smittkälla för magsjukevirus. Även andra frysta bär kan smitta, men hallonen verkar vara värst. Kanske beror det på hallonens struktur, det är svårt att skölja bort viruspartiklar från dem. Om bären kokas försvinner smittan.

Om du är sjuk – håll dig hemma. Helst isolerad. Smittan sprids så länge du är sjuk. Förskolor och arbetsplatser har olika regler, vanligt är 24 timmar eller två dygn efter sista kräkattacken eller diarrén.

Tvätta textilier som varit i kontakt med de onda magsjukesafterna – här räcker inga miljösmarta 40 grader. Helst ska det vara 90 graders maskintvätt, eller i alla fall 60 grader och torktumling. Viruset dör först vid 70 grader.

Städa noga undan kräkresterna. Undersökningar har visat att viruset kan leva upp till två veckor i kvarlämnade rester, trots att de torkat.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Visa mer...