Öland en kommun: Var hamnar centralorten? Politiker svarar

Öland Artikeln publicerades
En rådgivande folkomröstning om Öland ska vara en eller två kommuner genomförs den 26 maj, i samband med EU-valdagen. Det kommer att  finnas tre valsedlar med svarsalternativen Ja, Nej eller Blank. Förtidsröstningen inleddes 8 maj. Det är de båda Ölandskommunerna som räknar rösterna.
En rådgivande folkomröstning om Öland ska vara en eller två kommuner genomförs den 26 maj, i samband med EU-valdagen. Det kommer att finnas tre valsedlar med svarsalternativen Ja, Nej eller Blank. Förtidsröstningen inleddes 8 maj. Det är de båda Ölandskommunerna som räknar rösterna.

Hur ser planen ut om det blir ja till en kommun? Var hamnar centralorten och blir kommunanställda av med sina arbeten? Det är några av de frågor som väljare undrar över innan de ska gå och rösta.

Tidningen har frågat fyra politiker från ja-sidan och fyra politiker från nej-sidan från Borgholms och Mörbylånga kommuner om framtidens centralort och administration.

1) Centralorten, var hamnar den vid en eventuell sammanslagning? Ja-sidan nämner mindre lokalkontor, är det en lösning?

2) Hur skulle administrationen se ut om det blev en kommun? Blir kommunanställda av med sina arbeten? Blir kommunens administration billigare eller kostar det mer?

 

JA röstar Henrik Yngvesson (M), oppositionsråd i Mörbylånga kommun. Bosatt Färjestaden.
Foto: Sofia Hedman
JA röstar Henrik Yngvesson (M), oppositionsråd i Mörbylånga kommun. Bosatt Färjestaden.

JA röstar Henrik Yngvesson (M), oppositionsråd i Mörbylånga kommun. Bosatt i Färjestaden:

1.

– Vi har kvar kommunhusen i Borgholm och i Mörbylånga, men organiserar om så att exempelvis hela socialnämnden sitter samlad i Borgholm och hela samhällsbyggnadsnämnden i Mörbylånga. Det vore bra om det fanns plats för politiker i båda kommunhusen, kanske inte kontor men en plats att sätta upp sin dator. Vi har inte råd att bygga ett nytt kommunhus. Vi kan ha servicekontor i exempelvis Löttorp och Södra Möckleby öppet någon eller några dagar i veckan, inte att vi flyttar en hel förvaltning dit.

2.

– I dag jobbar ungefär 60-70 personer i Mörbylånga och 50-60 personer i Borgholm och vi behöver ungefär lika många arbetsplatser i framtiden. Vissa effektiviseringar kan kanske göras, som att inte återbesätta en tjänst om en person går i pension. Det krävs MBL-förhandlingar med facket. Det blir nästan en halvering av antal politiker , vilket ger besparing på politikerarvoden.

 

NEJ röstar Carl Dahlin (M), kommunfullmäktige Mörbylånga. Bosatt Södra Näsby:
Foto: Johan Winsell
NEJ röstar Carl Dahlin (M), kommunfullmäktige Mörbylånga. Bosatt Södra Näsby:

NEJ röstar Carl Dahlin (M), kommunfullmäktige Mörbylånga. Bosatt i Södra Näsby:

1.

– Ingen vet vilken som blir centralort om det blir ja, det är bekymret. Vi vet ingenting och det är därför vi säger nej. Jag vill ha mer samarbete i stället. Folkomröstningen 2009 avgjordes av att man inte kom överens om centralort – den läxan har man inte lärt sig på tio år.

2.

– Vid de många kommunsammanslagningarna i Danmark för några år sedan utlokaliserade man först förvaltningar, sedan samlades allt på samma ställe, det fungerade inte annars. Blir det överhuvudtaget några stordriftsfördelar av en sammanslagning? Ska det byggas ett kommunhus i Färjestaden som är den största orten, för att det ska bli enklare att rekrytera arbetskraft som pendlar från fastlandet och tycker det är för långt till Borgholm eller Mörbylånga? Vad kostar ett nytt kommunhus? Det måste ja-sidan svara på.

 

JA röstar Carina Adolfsson Elgestam (S), ordförande i Socialdemokraterna i Mörbylånga kommun. Bosatt i Färjestaden:
Foto: Pia Olofsson
JA röstar Carina Adolfsson Elgestam (S), ordförande i Socialdemokraterna i Mörbylånga kommun. Bosatt i Färjestaden:

JA röstar Carina Adolfsson Elgestam (S), ordförande i Socialdemokraterna i Mörbylånga kommun. Bosatt i Färjestaden:

1.

– Vi har ingen centralort utpekad i dag. Blir det ja till Öland en kommun kommer det beslutet att växa fram i en medborgardialog. Ingen tjänar på att vi bestämmer centralort i dag. Inledningsvis utgår vi från Mörbylånga och Borgholm precis som vi gör i dag. Om det blir ja i folkomröstningen kan vi börja fråga de anställda var de vill jobba. De flesta invånare besöker inte kommunhuset utan tar kontakt via telefon eller e-post.

2.

– Inledningsvis kostar det mer, men en sammanslagning ger också jobb när det ska utredas hur detta görs på bästa sätt – och jobb ger skatteintäkter. Administrationen minskar inte heller i början. Det är lätt att låsa fast sig vid det gamla, så här har vi alltid gjort. Det gäller att våga ta steget ut i något nytt. Det är inget som säger att det inte skulle kunna vara förvaltningar utplacerade i Södra Möckleby och Löttorp. Det är viktigt för demokratin att medborgare på hela Öland lättare får kontakt med sina politiker.

 

NEJ röstar Gunilla Karlsson (C), ordförande socialnämnden Mörbylånga kommun. Bosatt Norra Kvinneby:
Foto: Pia Olofsson
NEJ röstar Gunilla Karlsson (C), ordförande socialnämnden Mörbylånga kommun. Bosatt Norra Kvinneby:

NEJ röstar Gunilla Karlsson (C), ordförande socialnämnden Mörbylånga kommun. Bosatt i Norra Kvinneby:

1.

– Vi vet ingenting om vilken som blir centralort om det blir en sammanslagning, och det är därför vi röstar nej. Jag vet att det är längre avstånd i Norrland men Öland är en lång ö och norr om Löttorp och söder om Mörbylånga riskerar att försvinna i en sammanslagning. Jag vill ha mer samarbete mellan kommunerna i stället.

2.

– Vad som händer med administrationen är det heller ingen som vet. Det har inte varit några diskussioner om det överhuvudtaget. Det är för många öppna frågor för mig för att jag ska kunna rösta ja, säger Gunilla Karlsson.

Ja röstar Carl Malgerud (M) bosatt i Borgholm i Borgholms kommun.
Foto: Maria Alåsen
Ja röstar Carl Malgerud (M) bosatt i Borgholm i Borgholms kommun.

JA röstar Carl Malgerud (M), bosatt i Borgholm, i Borgholms kommun:

1. – Huvudorterna för den sammanslagna kommunen blir som idag Mörbylånga och Borgholm. På dessa kontor kommer kommunledningskontoret, samt respektive förvaltning att ha sina huvudsakliga organisationer (finns redan idag viss mindre verksamhet på andra orter (exvis socialförvaltning i Färjestaden)).

– Vi säger att vi kommer att ha en tvåortsorganisation med fördelning av arbetsplatser ungefär,som idag mellan orterna då vi har kontoren där. Sannolikt kommer det finnas anställda på båda orter i de flesta av förvaltningarna. Exakt var respektive kommunchef och förvaltningschef har sitt formella kontor får avgöras under organisationsprocessen.

2. – Administrationen bör bli billigare (SKL-utredningen indikerar runt 10mkr) som det ser ut idag. Utvecklingen kommer att ske under en 5-årsperiod. Vi räknar inte med några uppsägningar.

Ja röstar Eva-Lena Israelsson (S) bosatt i Köpingsvik i Borgholms kommun.
Foto: Maria Alåsen
Ja röstar Eva-Lena Israelsson (S) bosatt i Köpingsvik i Borgholms kommun.

JA röstar Eva-Lena Israelsson (S), bosatt i Köpingsvik i Borgholms kommun:

1.

– Jag tycker inte att frågan om centralort är viktig. Vi har stadshus/kommunhus i Borgholm och Mörbylånga idag och det ska inte byggas någon ny byggnad. Det finns redan fyra stycken centralorter på Öland från norr till söder: Löttorp, Borgholm, Färjestaden och Mörbylånga. Det nya sätet för Ölands kommun blir egentligen bara en postadress.

– Med hjälp av digitaliseringen går det att ha servicekontor på flera ställen på ön.

2.

– Jag kan inte svara på den frågan i nuläget. Blir det en kommun är det väldigt viktigt att våra medarbetare i båda kommunerna blir involverade i bygget av den nya organisationen. Det är inte politikens uppgift, tycker jag. Personalen är den grupp som bäst vet hur deras verksamhet kan utvecklas på bästa sätt för att tillgodose kommuninvånarnas behov. Blir det en kommun går det inte att arbeta på samma sätt som idag. Det behövs en nystart överallt med ett förutsättningslöst synsätt utan några revirtänkanden. Om det blir uppsägningar kan det bli på ledningsnivå. Jag har svårt att se att personal på "golvet" får gå. Det råder idag brist på personal inom vissa områden. Vi har stora pensionsavgångar framför oss i kommunerna.

– Med en kommun kommer det att bli effektiviseringar. Det går att samordna verksamheter på ett bättre sätt med en kommun. Det viktigaste är att ha synsättet - Vad är bäst för Öland och dess invånare!

– Initialt blir förändringsarbetet dyrare men det kommer att jämnas ut med tiden.

 

Nej röstar Thomas Lind (FÖL) bosatt i Löttorp i Borgholms kommun.
Foto: Maria Alåsen
Nej röstar Thomas Lind (FÖL) bosatt i Löttorp i Borgholms kommun.

NEJ röstar Thomas Lind (FÖL) i Borgholms kommun, bosatt i Löttorp:

1.

– Jag tillhör ju Nej-sidan och är därför rädd att det mesta av administrationen skulle hamna i Färjestaden på sikt. Vissa funktioner skulle säkert kunna spridas på mindre enheter, men totalt tror jag inte det skulle bli effektivt. Stor risk att politiker boendes i ytterkanterna inte skulle orka med avstånden.

2.

– Ja-sidan måste ju ha en tanke på effektivisering och färre anställda, annars skulle det ju inte löna sig då man vet att det kostar mycket initialt. Dock är min erfarenhet att större organisationer har lättare att växa och öka byråkratin. Så jag tror att det blir dyrare.

 

Nej röstar Eva Wahlgren (C) bosatt i Löttorp i Borgholms kommun.
Foto: Arkivfoto
Nej röstar Eva Wahlgren (C) bosatt i Löttorp i Borgholms kommun.

NEJ röstar Eva Wahlgren (C) i Borgholms kommun, bosatt i Löttorp:

1.

– Jag skulle gärna se Borgholm som centralort bland annat eftersom Borgholm är placerad mitt på ön.

– Mindre kontor på fler platser är ett Ja (till sammanläggning) alternativ inte för nej sidan. Men det skulle bli en fördyrning och inte en besparing med fler kontor.

2.

– Hur administrationen skulle se ut är svårt att sia om, antagligen skulle de flesta kommunanställdas tjänster fortfarande behövas varför jag inte ser en besparing där. Risk för att kostnaderna totalt ökar samt att servicen blir sämre då personal skulle behöva lägga mycket tid och många mil på vägen.

 

Fakta

Argument för och mot en Ölandskommun

I broschyren inför folkomröstningen har båda kampanjsidor listat sina bästa argument.

JA-sidans argument:

Ölands framtid byggs på samhörighet.

Ölands kommun blir länets 4:e största. Sveriges största inom mjölkproduktion och landets största besökskommun.

Tillsammans blir vi starkare i regionala och nationella förhandlingar.

NEJ-sidans argument:

Närmare till beslut och beslutsfattare med två kommuner.

Viktigt med närhet till de som har ansvaret för kommunens verksamhet som skola och omsorg.

Bättre att fortsätta utveckla den verksamhet vi har idag istället för att ägna pengar och kraft att bryta sönder två väl fungerande kommuner.

JA-sidan om centralort:

Vi tror på̊ att inkludera flera orter, inte koncentrera verksamheten till en huvudort, och vi vill behålla arbetsplatserna på̊ nuvarande orter. Politikens uppgift blir att lösa detta.

JA-sidan om administration:

Vid en sammanslagning kan vi bygga en ny, effektivare och sammanhållen organisation.

Färre politiker, från 35 i Borgholm och 45 i Mörbylånga till 49 ledamöter från hela Öland.

De flesta kommunala organisationer kommer fortsätta som i dag, förskolor, hemtjänst, skolor, teknisk service.

Strävan att förlägga delar av den kommunala förvaltningen till t ex Löttorp eller Södra Möckleby.

NEJ-sidan om centralort och administration:

Mindre organisationer kan arbeta med mindre hierarki och snabbare beslutsvägar

Mindre enheter skapar överblick

Behåller nuvarande identiteter i respektive kommun

Slipper genomföra en stor och kostsam förändringsprocess.

Visa mer...

Det är den 26 maj som en rådgivande folkomröstning om Öland ska vara en eller två kommuner genomförs, i samband med EU-valdagen. Det kommer att finnas tre valsedlar med svarsalternativen Ja, Nej eller Blank. Förtidsröstningen inleddes 8 maj. Det är de båda Ölandskommunerna som räknar rösterna.

 

Se våra samlade artiklar under taggen/storyn Folkomröstning Öland 2019