”1 000 årsarbeten totalt”

Oskarshamn Artikeln publicerades
Janne Wallenius.
Janne Wallenius.

En forskningsreaktor kan skapa många nya jobb i Oskarshamn.

(Detta är en gammal artikel som publicerades 2014-08-26.)

Vår tidning har pratat med Janne Wallenius, som är professor vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) i Stockholm.

– Under byggtiden handlar det om cirka 1 000 årsarbeten totalt – det vill säga ungefär 300 personer under tre år, berättar han.

– Under drift handlar det om 30-40 anställda. En viktig effekt är att anläggningen skulle locka till sig världens främsta forskare inom området.

Är Oskarshamn den bästa platsen?

– Oskarshamn är den bästa platsen. Där skulle vi få direkt tillgång till använt kärnbränsle från Clab (mellanlagret), ifall kraftföretagen medger detta. OKG har tidigare indikerat möjligheten att placera en utbildnings/forskningsreaktor på deras område.

– Vi behöver nämligen förlita oss på ett existerande tillstånd att driva kärnteknisk verksamhet, inklusive reaktordrift.

Tror du att en majoritet av de styrande politikerna kommer att ställa sig bakom satsningen på en forskningsreaktor?

– Det beror mycket på hur Socialdemokraterna kommer att ställa sig på riksplanet.

När kan man, i den bästa av världar, komma igång med byggnationen? Hur lång tid tar det innan allt är klart?

– Möjligen skulle vi kunna få tillstånd att börja bygga 2019, och vara klara 2021. Det tar normalt tre år att bygga forskningsreaktorer.

Hur är det tänkt att den nya reaktorn ska se ut?

– Det rör sig om en liten blykyld reaktor. Reaktorhärden är 30 centimeter i diameter och 30 centimeter hög. Reaktortanken är en meter i diameter och tre och en halv meter hög.

– Hela systemet kan rymmas i en byggnad med dimensionen tio gånger tio gånger tio meter.

– Härden består av en enda bränslepatron, med 397 bränslestavar. Runtom härden finns tolv styrtrummor som ersätter konventionella styrstavar.

Vilket syfte har forskningsreaktorn?

– Reaktorns syfte är att kvalificera och validera teknik för fjärde generationens reaktorsystem. Här kommer vi att kunna visa att blykylning med passiv säkerhet går att implementera i en reaktor som går på återvunnet kärnavfall.

– Vi ska dessutom kvalificera metoder för bränsletillverkning och återvinning av använt kärnbränsle.

Varför behöver Sverige en egen forskningsreaktor?

– Sverige bör ha denna forskningsreaktor för att få största möjliga nytta av de forskningsgenombrott som vi åstadkommit under de senaste åren.

– Om vi bygger denna anläggning blir vi världsledande i utvecklingen av blykylda generation 4-reaktorer, och därmed kan vi locka till oss världens ledande forskare inom området.

– Svensk teknik kommer då också att kunna användas för att kommersialisera generation fyra, även om elproduktionen sker i andra länder, säger Wallenius.