27 miljoner har satsats på digitala verktyg i skolan

Oskarshamn
2022 införs digitala nationella prov i landets skolor, vilket ställer krav på den tekniska utrustningen.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
2022 införs digitala nationella prov i landets skolor, vilket ställer krav på den tekniska utrustningen.

Oskarshamns kommun har de senaste åren gjort IT-investeringar för cirka 27 miljoner kronor inom skolan. Satsningarna kommer väl till pass inför 2022 då digitala nationella prov införs.

Efter att kommunen 2013 antog en strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg har stora investeringar gjorts i datorer, surfplattor och annan teknisk utrustning. Investeringarna, som har genomförts stegvis, har uppgått till mellan 6,3 och 7,3 miljoner kronor per år under perioden 2015–2018 – sammanlagt handlar det om cirka 27 miljoner. Under samma period har driftskostnaderna ökat från 2,1 miljoner till 11,7 miljoner kronor per år.

Digitaliseringsarbetet omfattar pedagoger, barn och elever i alla verksamheter från förskolan upp till vuxenutbildningen. Totalt rör det sig om cirka 900 pedagoger och cirka 5 500 barn och elever.

Under 2019 ska det göras IT-investeringar för 9,7 miljoner inom skolan, främst handlar det om inköp av nya datorer till elever och pedagoger. Driftskostnaderna ökar då till 13,1 miljoner.

Enligt Silvana Hedenlo, utvecklingsledare på bildningsförvaltningen, ger årets satsning flera pedagoger möjlighet att för första gången få en egen arbetsdator. 2018 delade de 900 pedagogerna på ungefär 620 datorer.

Nyligen fastställde Skolverket vilken teknik som kommer att behövas när digitala nationella prov, som bland annat ska innehålla ljud- och filmmaterial, införs 2022.

– Det kan tyckas vara långt kvar till de digitala proven införs, men teknikfrågan behöver hanteras nu av skolor och kommuner eftersom investeringar tar tid. En del skolor har redan idag vad som behövs medan andra skolor har stora investeringsbehov, säger Karin Hector-Stahre, projektledare på Skolverket, i ett pressmeddelande.

Skolverket kräver bland annat att skolorna har tillräckligt många datorer eller surfplattor så att alla elever i en årskurs eller gymnasiekurs kan genomföra proven samtidigt. Skärmstorlek på minst 9,6 tum och en internetuppkoppling som klarar att alla elever gör provet samtidigt är några andra krav. Dessutom behöver lärare och elever ha digital kompetens.

Oskarshamns kommun räknar inte med att behöva göra några ytterligare investeringar med anledning av Skolverkets krav.

– Den tekniska utrustningen känner vi oss trygga i. Vi har jobbat väldigt medvetet sedan 2013 med att utveckla arbetet med digitala verktyg i skolan, säger Silvana Hedenlo.

Hon berättar att de digitala verktygen används i 3–4 år innan de byts ut.

– De senaste verktygen vi har beställt håller de här kvaliteterna. De elever som ska göra nationella prov får göra det på verktyg som klarar kraven.

Digitala prov är inte heller något helt nytt inom skolan.

– Både gymnasiet och högstadiet har gjort digitala prov och över lag har det fungerat bra.

När även de nationella proven blir digitala ska en hel årskurs kunna göra proven samtidigt, vilket ställer större krav på tekniken.

– Vi kommer att behöva göra tester i större omfattning än vi har gjort hittills för att se att vi har vad som krävs för det.

De digitala nationella proven ska göras via en webblösning som Skolverket tar fram. När webblösningen släpps får skolorna anpassa sitt utvecklingsarbete utifrån den.

– Som det ser ut nu kommer vi att jobba på som vi gör, men vi följer med spänning vilken webblösning Skolverket väljer, säger Silvana Hedenlo.