Forskare föreslår en beskattning mot fritidsbåtar

Oskarshamn Artikeln publicerades
Fritidsbåtarna och bryggorna de ligger förtöjda vid påverkar miljön under ytan på ett negativt sätt.
Foto: Hanna Dockson
Fritidsbåtarna och bryggorna de ligger förtöjda vid påverkar miljön under ytan på ett negativt sätt.

Just nu är det högsäsong för fritidsbåtarna men allt är inte bara härligt som det ser ut på den glittrande vattenytan. En rapport från Havsmiljöinstitutet visar att fritidsbåtarna har allvarliga negativa effekter på miljön i havet.

Idag finns det uppskattningsvis runt 760 000 fritidsbåtar i Sverige. Det är en av de högsta siffrorna i världen sett till befolkningens storlek.

Det uppskattade båtlivet har sina baksidor. I takt med att småbåtshamnarna och bryggorna blir fler och det muddras på fler platser går viktiga livsmiljöer förlorade. I sin rapport konstaterar havsmiljöinstitutet att muddring kan göra att sediment, näringsämnen och miljögifter sprids över stora områden. Det påverkar bland annat fiskar, musslor och vegetation på bottnen negativt.

Undervattensbuller från båtarnas motorer stör fiskar och däggdjur. Giftiga ämnen från båtbottenfärger och fritidsbåtarnas förbränningsmotorer ger orsakar utsläpp i havet.

En enskild fritidsbåt påverkar inte miljön så mycket men det stora antalet fritidsbåtar längs kusten och traditionen att ha dem förtöjda vid bryggor gör att miljön under ytan påverkas betydligt.

Inventeringar som gjorts med flygplan visar att det idag finns nästan 110 000 bryggor längs Sveriges kuster, tillsammans täcker de nära 200 mil botten. Ungefär 1 700 nya bryggor byggs varje år. Mängden bryggor har ökat med nästan 160 procent sedan 60-talet.

En av de största anledningarna till att båtlivet påverkar kustmiljön allvarligt är att många bryggor och småbåtshamnar ligger i grunda, vågskyddade områden med sand- och lerbottnar. Ålgräsängar som finns på bottnen kan skuggas av bryggor och skadas av propellrar. De är bland annat viktiga lek- och uppväxtområden för många olika fiskarter. De tillhör kustens med produktiva och värdefulla miljöer.

Att fler fritidsbåtar har större motorer påverkar miljön. Nya beräkningar visar att exempelvis luftutsläpp från svenska fritidsbåtar är större än från kommersiell sjöfart som kör inrikes. Utsläppen av växthusgaser från fritidsbåtarna motsvarar cirka en tredjedel av utsläppen från det svenska inrikesflyget. Utsläpp av giftigt koppar från bottenfärgen på fritidsbåtar beräknas utgöra nästan 20 procent av de beräknade utsläppen från den kommersiella sjöfarten i Östersjön.

Havsmiljöinstitutet är ett samarbete mellan flera svenska universitet, ett av dem är Linnéuniversitetet.

Per-Olav Moksnes forskare vid Göteborgs universitet föreslår en skatt för fritidsbåtar för att betala för de miljöskador som de orsakar under ytan.
Foto: Göteborgs universitet
Per-Olav Moksnes forskare vid Göteborgs universitet föreslår en skatt för fritidsbåtar för att betala för de miljöskador som de orsakar under ytan.

Per-Olav Moksnes är forskare vid Göteborgs universitet och en av de ansvariga för rapporten.

Han säger till SVT att han vill att det ska införas ett båtregister och båtskatt.

– Andra fordonsslag är ju registrerade och betalar skatt. Varför ska inte fritidsbåtslivet vara med och betala för de miljöskador och andra kostnader som följer med det, säger Per-Olav Moksnes till SVT.

Han vill se en ordentlig kartläggning för att förhindra att det byggas ännu mer i känsliga miljöer.

Fakta

Lösningar för ett mer hållbart båtliv

Det finns sätt att minska fritidsbåtarnas påverkan på havsmiljön. I rapporten föreslås flera åtgärder.

Att fritidsbåtar förvaras på land när de inte används, exempelvis på en båttrailer. Då minskar behovet av bryggor, muddringar och giftiga båtbottenfärger

Sänkt hastighet för fritidsbåtar i känsliga kustmiljöer.

Pålade bryggor är ett bättre alternativ än flytande eftersom de skugga vegetationen mindre.

Miljövänlig teknik som elmotorer och giftfri bekämpning av påväxt minskar utsläpp från båtbottenfärg och undervattensbuller från båtmotorer.

Visa mer...