Gymnasielagen ger Sami hopp om framtiden

Oskarshamn Artikeln publicerades
Samidullah Vahedi på Oscarsgymnasiet är en av de tusentals ensamkommande ungdomar som återfann hoppet i tisdags när beskedet från Migrationsöverdomstolen kom om att den så kallade gymnasielagen får tillämpas.
Foto: Andreas Bendroth
Samidullah Vahedi på Oscarsgymnasiet är en av de tusentals ensamkommande ungdomar som återfann hoppet i tisdags när beskedet från Migrationsöverdomstolen kom om att den så kallade gymnasielagen får tillämpas.

I veckan kom beskedet från Migrationsöverdomstolen att den så kallade gymnasielagen får tillämpas vilket innebär en ny möjlighet till uppehållstillstånd för ensamkommande som läser på gymnasiet. För första gången på väldigt länge känner sig Samidullah Vahedi hoppfull.

– Det finns inget annat liv än här. Det är bara här jag har en framtid, säger Samidullah som drömmer om att en dag bli polis.

Samidullah Vahedi kom som så många andra ensamkommande från Afghanistan till Sverige i november 2015. Efter att ha väntat på uppehållstillstånd i nästan 1,5 år fick han avslag på sin asylansökan. Han överklagade beslutet och har sedan dess väntat på att hans överklagan ska prövas.

Problemet för Sami är att han inte har några papper som kan bevisa vem han är och var han kommer ifrån. De ligger begravda på Svarta havets botten.

– Jag tappade mina id-handlingar i vattnet när jag var på en flyktingbåt mellan Turkiet och Bulgarien. Vi var 60 personer i en liten gummibåt . Det var kaos.

Eftersom Sami saknar identitetshandlingar har han inte kunnat bevisa sin ålder. Därför var han tvungen att genomföra en medicinsk åldersbedömning innan något beslut om uppehållstillstånd kunde fattas. Det här var i februari 2017 och Sami hade redan väntat i över ett år på beslut. Sami som om bara ett halvår skulle fylla 18 år fick sina tänder och ett av sina knän röntgade och läkaren bedömde honom som vuxen.

– Sen fick jag avslag på min asylansökan.

Sami med sin lärare Damir Borcak som också är programledare på introduktionsprogrammen och möter flera elever i Samis situation dagligen. ”Man märker att eleverna är betydligt gladare nu. Att de har hopp om framtiden igen.”
Foto: Andreas Bendroth
Sami med sin lärare Damir Borcak som också är programledare på introduktionsprogrammen och möter flera elever i Samis situation dagligen. ”Man märker att eleverna är betydligt gladare nu. Att de har hopp om framtiden igen.”

Att komma till Sverige som ensamkommande barn, men behöva vänta så länge på asyl att man hinner bli registrerad som vuxen och därmed öka sin risk för att få avslag är ett öde som Sami inte är ensam om. Tvärtom delar han det med drygt 9000 andra ensamkommande från Afghanistan.

Det var därför som Regeringen i början av 2018 kom med ett lagförslag om att ge dessa ungdomar en extra chans att få stanna i Sverige efter att ha blivit nekade asyl. Den så kallade gymnasielagen.

Genom att studera på gymnasienivå skulle de ensamkommande få ett tillfälligt uppehållstillstånd, och genom att kunna avsluta sina studier, en större chans till att få permanent uppehållstillstånd.

Lagen drevs igenom i riksdagen trots hård kritik från flera remissinstanser om att den var svår att tillämpa. Lagrådet sågade förslaget och skrev att ”gränsen har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas”. Kritiken gällde bland annat regeringens beredning av förslaget till ett sänkt beviskrav för sökandens identitet.

Lagen trädde i kraft den 1 juli, men få ärenden hann prövas innan arbetet pausades på grund av att två migrationsdomstolar underkänt lagen.

Men så i veckan kom domen från Migrationsöverdomstolen att lagen kan tillämpas vilket innebär att Migrationsverket kan börja pröva ansökningar igen.

"Vi kommer att jobba så fort vi kan med de här ärendena nu, så att de sökande kan få besked. Exakt när vi kommer att vara klara kan vi inte säga i nuläget", meddelade Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer i ett pressmeddelande i veckan.

Min enda chans till en framtid är att få studera färdigt här i Sverige.

Sami som idag går introduktionsprogrammet på Oscarsgymnasiet hoppas få besked så snart som möjligt.

– Min enda chans till en framtid är att få studera färdigt här i Sverige. I Afghanistan finns det ingen framtid. Jag kommer från en liten by i Afghanistan. Jag har inte haft någon kontakt med min familj sedan jag flydde. Jag vet inte ens om de lever. Mina enda alternativ i Afghanistan innan jag flydde var antingen att bli dödad eller att jobba för talibanerna.

Om han får bifall är Samis mål att till våren börja läsa vård- och omsorgsprogrammet på Oscarsgymnasiet. Genom att läsa ett yrkesprogram kan han lättare få jobb efter studierna något som i sin tur gör det lättare att få permanent uppehållstillstånd.

Sami har en tydlig plan om vad han vill göra i framtiden.

– jag vill ta körkort och bli svensk medborgare så att jag kan söka mig till polishögskolan. Min dröm är att bli polis.

Fakta

Flera krav måste vara uppfyllda

Ett antal villkor ska vara uppfyllda för att en person ska beviljas uppehållstillstånd enligt den nya gymnasielagen:

Personen ska ha ansökt om asyl första gången den 24 november 2015 eller tidigare. Även personer som anlände före den 24 november men fick sin asylansökan registrerad först efter detta datum omfattas.

Personen ska ha varit minderårig vid asylansökan, men över 18 år när beslutet om utvisning kom.

Mer än 15 månader ska ha gått innan beslutet kom. Beslutet ska ha kommit den 20 juli 2016 eller senare.

Personen ska studera, ha studerat eller ha för avsikt att studera på gymnasienivå i Sverige.

Personen ska befinna sig i Sverige när den ansöker.

Ansökningstiden gäller från och med den 1 juli till och med den 30 september 2018.

Källa: Migrationsverket

Visa mer...

Fakta

Efter gymnasiestudierna

En person som fullföljt sin gymnasieutbildning har sex månader på sig att hitta ett jobb. Om personen gör det kan denna ansöka om permanent uppehållstillstånd. För att få permanent uppehållstillstånd vid försörjning ställs en rad krav:

Arbetsgivaren måste anmäla anställningen till Skatteverket senast en månad efter att den påbörjades.

Att personen kan försörja sig genom anställningen eller näringsverksamhet. Inkomsten måste vara tillräcklig för att personen ska klara sig utan försörjningsstöd.

Anställningen måste fortgå i minst två år från det datum Migrationsverket fattar sitt beslut.

Anställningen får inte vara subventionerad av till exempel Arbetsförmedlingen.

Inkomsten, försäkringsskydd och övriga anställningsvillkor måste uppfylla villkoren i svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket/branschen.

Källa: Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar

Visa mer...