Kön viktigare än stånd på 1600-talets adelsbegravningar

Oskarshamn/Uppsala
Oskarshamnsbördige historieforskaren Alexander Engström har doktorerat om begravningskulturen inom den svenska adeln på 1600-talet.
Foto: Presssbild
Oskarshamnsbördige historieforskaren Alexander Engström har doktorerat om begravningskulturen inom den svenska adeln på 1600-talet.

I en ny avhandling om adelsbegravningar visar forskaren Alexander Engström, född utanför Oskarshamn, att 1600-talsadeln var långt ifrån någon homogen grupp med samma status. Faktorer som ålder, civilstånd, merit och rang spelade in, men framför allt fick männen mer storslagna begravningar än kvinnorna.

Historieforskaren Alexander Engström är född och uppvuxen utanför Figeholm. I fredags doktorerade han på en avhandling om adlig begravningskultur i 1600-talets Sverige vid Uppsala Universitet. Ett ämne som han upptäckte när han skrev en master om en annan kultur inom adeln, dryckeskulturen.

– Jag upptäckte genom dagböcker att folk gick på väldigt mycket begravningar och att det söps en hel del. En dagboksanteckning berättar om adelsmän som utmanar varandra i att tömma så många glas som möjligt och där det slutar med att man spyr ute på gårdsplanen och däckar. Ibland utbröts det fylleslagsmål på begravningarna.

Enligt Alexander kunde adliga begravningar vara riktiga storfester.

– Man bjöd in mycket mer folk till begravningar än vad man gjorde till bröllop och dop.

Festen kunde dessutom pågå hela nätter och i flera dagar.

– Adelsmannen Johan Rosenhane skrev 1656 att man kom hem först efter att solen hade gått upp.

Masteruppsatsen om adelns dryckeskultur skrevs klart 2013, men Alexander hade svårt att släppa delen med begravningarna och i samband med en bilresa i Sörmland där han och en vän besökte Floda kyrka fastnade han för ett gravkor, ett slags mausoleum som adelsfamiljer ofta lät uppföra i anslutning till kyrkobyggnaden under 16- och 1700-talet.

– Jag blev fascinerad av den storslagna arkitekturen och ville undersöka mer hur begravningarna speglade hierarkin inom adeln. Många har bilden av adeln som ett enda barockt kollektiv, men det är inte så enhetligt och det är de jag har velat visa genom att studera begravningskulturen. Begravningar är nämligen en passande lins för att studera olika hierarkier inte bara mellan stånden utan även inom stånden.

Framsidan till Alexanders doktorsavhandling.
Framsidan till Alexanders doktorsavhandling.

Alexander menar att bara för att man var adlig så innebar inte det att man tilläts vilken pompa och ståt som helst vid begravningar.

Begravningens omfattning bestämdes av både den dödes ålder, civilstånd, merit och rang. Men inte minst kön. Alexander berättar hur en ung ogift friherre som varit riksråd eller officer ofta fick en mer omfattande begravning än en rik änkegrevinna av gammal ätt.

– Kön var på många sätt överordnat adelsrang i skapandet av status och åtskillnad i begravningskulturen, berättar Alexander.

I fredags doktorerade han på sin avhandling. En examensgrad som han hoppas ska kunna leda till fler projekt i framtiden. Bland annat vill han studera hur det juridiska rättssystemet utvecklades mellan 16- och 1800-talet.

– Det fanns möjligen en juridisk dubbelstandard på 1600-talet där en adelsman som gjort sig skyldig till dråp kunde bli helt friad, medan andra blev dömda till döden.

Varför har du fastnat för just adeln och 1600-talet?

– Jag har varit fascinerad av stormaktstiden sedan jag gick i skolan och som envis smålänning så tycker jag det är en utmaning med ett århundrade där det inte finns så mycket tillgängligt källmaterial. Jag gillar stökigheten också. Att det är så mycket som är ofärdigt, både politiskt och juridiskt, och hur man prövar sig fram hela tiden.

Alexander Engström bor sedan 2011 i Uppsala, men är som sagt född och uppvuxen utanför Figeholm, i Uthammar närmare bestämt, där han har kvar sin familj. Han hoppas en dag få föreläsa om sin forskning i Oskarshamn.

– Jag ska försöka få iväg min avhandling till Historiska föreningen i Oskarshamn, för att se om det finns ett intresse att jag kommer ner och berättar lite. Det hade varit väldigt roligt.