”Marknadsintressen går före demokrati”

Virserum Artikeln publicerades
Riksdagsledamöter Tomas Kronståhl (S) och Laila Naraghi (S) på varsin sida. I mitten, markägare Göran Ståhlbom, Jan-Olof Svensson och Bengt Karlsson Moberg med nästa generations markägare bredvid sig, Alexander Steinvall Svensson och Filippa Moberg.
Foto: Andreas Bendroth
Riksdagsledamöter Tomas Kronståhl (S) och Laila Naraghi (S) på varsin sida. I mitten, markägare Göran Ståhlbom, Jan-Olof Svensson och Bengt Karlsson Moberg med nästa generations markägare bredvid sig, Alexander Steinvall Svensson och Filippa Moberg.

I början av november kom det överraskande beskedet att det brittiska gruvbolaget Rolling Roads övergett sina planer på att leta mineraler i Småland. Markägarna kan därmed andas ut, men hur länge? Både markägare och politiker vill se en ändrad lagstiftning.

När Rolling Roads nu lämnar Småland så är det helt och hållet på deras egna initiativ. Prospekteringstillståndet, alltså undersökningstillståndet av den inmutade marken på över 50 000 hektar, hade gruvbolaget redan fått av Bergstaten. Men det blev överklagat först till Förvaltningsrätten som gick helt på Bergstatens linje och sen till Kammarrätten där inget utslag hann komma innan alltså gruvbolaget valde att själv överge sina planer.

Någon anledning har inte Rolling Roads gett. Det lär hur som helst inte ha handlat om att man fick kalla fötter inför vad Kammarrätten skulle säga. Detta då de sannolikt hade dömt på samma sätt som Förvaltningsrätten. Dagens lagstiftning är nämligen utformad på så sätt att markägare, statliga myndigheter och andra aktörer har väldigt lite, om ens något att säga till om när det gäller mineralupptagning och gruvdrift.

Och det var detta som var anledningen till att två S-märkta riksdagsledamöter från länet, Laila Naraghi och Tomas Kronståhl, för ett tag sedan besökte några av markägarna på en gård strax utanför Virserum. Beskedet om Rolling Roads tillbakadragande hade då ännu inte kommit och markägarna befann sig mitt uppe i kammarrättsprocessen.

Vi var med under besöket och satte oss ner med riksdagsledamöterna samt markägarna Bengt Karlsson Moberg, Jan-Olof Svensson och Göran Ståhlbom för ett samtal.

– Vi känner oss väldigt små. De här bolagen är jätteresursstarka och vi har varken pengar eller kompetens i det här. Det spelar ut en och en. Utgången är given på förhand, säger Bengt Karlsson Moberg som menar att markägarna helt saknar juridiskt stöd.

– Jag kontaktade flera jurister, men de svarade att de inte tar uppdrag åt markägare, att de bara jobbar åt gruvföretagen. De sa att det är ingen idé att hjälpa oss markägare, att vi inte kan betala. Att det är mera lönsamt att jobba åt gruvföretagen, berättar Göran Ståhlbom.

Markägare Jan-Olof Svensson och Göran Ståhlbom.
Foto: Andreas Bendroth
Markägare Jan-Olof Svensson och Göran Ståhlbom.

Laila Naraghi (S) har tidigare engagerat sig mot gasutvinningen på Öland, där markägarna, länsstyrelsen och kommunerna stod lika handfallna.

– Trots att alla dessa aktörer på ett tidigt stadium protesterade mot planerna om fossilgasutvinning, och trots att man visste om grundvattenproblematiken på Öland, så gav Bergstaten bolaget Gripen tillstånd att undersöka förekomsten av fossil gas, berättar Naraghi som tycker lagstiftningen är konstig ur ett demokratiskt perspektiv.

– Det är konstigt att man har så lite möjlighet att påverka något som har en så stor inverkan.

Naraghi menar att lagstiftningen, som den är utformad idag, saknar möjlighet till insyn i beslutsprocesserna som rör just prospekteringstillstånd.

– Det är extremt svårt att få information om vad bedömningsgrunden är. Insyn är första steget för att kunna påverka något och saknar man det då är det väldigt bekymmersamt.

Att ”utgången är given på förväg” som Bengt Karlsson Moberg säger är något Naraghi reagerar på.

– Det är det jag går igång allra mest på för vi kan inte bo i ett land vi kallar demokrati när vi som medborgare känner att det inte spelar någon roll vad vi tycker.

Laila Naraghi (S).
Foto: Andreas Bendroth
Laila Naraghi (S).

Men hur kan man då gå till väga för att ändra lagstiftningen?

Naraghi talar om att det i januariavtalet finns en punkt som handlar om att stärka äganderätten. Egentligen är den kopplad till skog och frågor som är aktuella kring hur man ska sköta bevarandet av skog och hur man ska hantera olika intressen. Men Naraghi menar att man skulle kunna använda punkten som hävstång för att också lyfta frågan om minerallagen och få med sig de andra partierna.

– Det är så vi tänker oss vägen framåt.

Hon får medhåll av riksdagskollegan Tomas Kronståhl.

– Jag tror att det skulle vara en framkomlig väg för jag tror intresset för en översyn av den här lagstiftningen kan delas av fler partier än vårt.

Tomas Kronståhl (S).
Foto: Andreas Bendroth
Tomas Kronståhl (S).

Kronståhl påpekar också att punkten om starkare äganderätt har sin bakgrund i ett ganska oskyldigt intrång om man jämför med de konsekvenser en mineralupptagning har.

– Bakgrunden till den här punkten är att staten idag kan gå in och säga att här finns ett naturskyddsområde och sen inte ersätta markägare på ett tillräckligt bra sätt. Men jämför man det med att ett utländskt bolag kommer och säger att man ska starta gruvdrift på någon annans mark. Då är det staten gör ganska så milt i jämförelse. Det här är ett betydligt större intrång på äganderätten.

– I det andra fallet vill man bara skydda några träd. Här vill man ta bort alla träd och gräva ett stort hål, fortsätter markägaren Jan-Olof Svensson.

Naraghi tycker man ska överväga kommunala veton i frågan.

– Om en kommun säger vi vill inte ha det här, då ska man i kommunfullmäktige kunna säga det. Ungefär som man har tänkt kring kärnavfallsfrågan. I Oskarshamns kommun har invånarna fått möjlighet att säga sitt om det som händer under jorden.

Fakta

Om Bergsstaten

Bergsstaten prövar frågor om tillstånd för undersökning och bearbetning av mineralfyndigheter. En annan viktig uppgift är att utöva tillsyn av efterlevnaden av minerallagen (1991:45). Bergsstaten informerar också om lagstiftningen och om pågående prospektering och bearbetning till företag, sakägare, myndigheter, media och allmänheten.

Bergsstaten leds av bergmästaren som beslutar i frågor enligt minerallagen.

Bergsstaten är ett särskilt beslutsorgan som organisatoriskt tillhör Sveriges geologiska undersökning (SGU) men har en oberoende ställning avseende sin myndighetsutövning.

Bergsstaten grundades redan 1637 under Axel Oxenstiernas ledning, och är därmed en av de äldsta statliga verksamheterna i Sverige.

Visa mer...

Tomas Kronståhl påpekar att världen har förändrats sedan lagstiftningen om mineralupptagning kom till.

– Då var det så viktigt för vårt lands utveckling att det inte fick stoppas på något sätt. Men nu är vi i en annan situation.

– Nu är det utländska aktörer som bara kan kliva in och ta vår nationella råvaruresurs utan att det kommer varken skattebetalarna eller staten till godo. Det är marknadsintressen som går före demokrati, säger Alexander Steinvall Svensson, son till Jan-Olof Svensson, och nästa generations markägare.

Nästa generations markägare Alexander Steinvall Svensson. Till höger, markägare Bengt Karlsson Moberg.
Foto: Andreas Bendroth
Nästa generations markägare Alexander Steinvall Svensson. Till höger, markägare Bengt Karlsson Moberg.

Laila Naraghi börjar i samband med detta prata om den svenska mineralavgiften som är en av världens absolut lägsta. Enligt nuvarande minerallag har markägaren rätt till 1,5 promille i ersättning av produktionsvärdet, medan staten bara får 0,5 promille.

– Så om ett utländskt bolag trots allt får tillstånd att plocka upp så får vi väldigt lite utväxling av det i Sverige.

Laila Naraghi talar om en utförsäljning.

– Det är nationella rikedomar som vi i princip rear ut.