Moderater tenderar att gynnas av S + M-koalitioner

Oskarshamn Artikeln publicerades
Kommunstyrelsens ordförande i Vimmerby, Tomas Peterson (M), ser ljust på S + M-samarbeten.
Kommunstyrelsens ordförande i Vimmerby, Tomas Peterson (M), ser ljust på S + M-samarbeten.

Ett samarbete mellan S och M: kommer det att gynna partierna i nästa val? Eller kan det tänkas att väljarna kommer att straffa den oortodoxa koalitionen? Enligt statsvetaren Johan Wänström är svaret ja och nej.

– I regel gynnar det i viss mån Moderaterna men missgynnar Socialdemokraterna, säger han.

Tills för inte så länge sedan sågs det på de flesta håll som barockt att de gamla ärkefienderna Socialdemokraterna och Moderaterna skulle gräva ner stridsyxan och bilda blocköverskridande koalitioner.

Men på senare år har detta förändrats. Från att S + M-koalitioner utgjort anomalier i det svenska politiska landskapet innebar valresultaten 2014 en väsentlig minskning av kommuner i vilka det rödgröna eller det borgerliga blocket på egen hand kunde bilda ett majoritetsstyre.

Som en följd därav ökade antalet blocköverskridande majoritetsstyren med 100 procent, och under den gångna mandatperioden har omkring 20 kommuner styrts av allianser i vilka socialdemokrater och moderater varit med och delat på maktkakan. I nästan hälften av fallen har de två partierna tillsammans samlat en majoritet av väljarnas röster.

I måndags utannonserade så Oskarshamns socialdemokrater och moderater att de ämnade sjösätta ett gemensamt koalitionsstyre, till de utestängda mindre partiernas förtret. S och M:s företrädare föreföll dock säkra på att de skulle komma väl överens, partiernas disparata ideologiska utgångspunkter till trots.

Som socialdemokraternas kommunalrådskandidat Andreas Erlandsson uttryckte det vid partiernas gemensamma presskonferens:

– Vi har mindre ideologiska frågor att hantera. Ideologin finns i några små frågor men de har vi kunnat hantera bra i de diskussioner vi haft, säger Andreas Erlandsson.

I Kalmar län har flera kommunsamarbeten liknande det aktuella i Oskarshamn tidigare lanserats. I Nybro samarbetade exempelvis S och M mellan 2012 till 2014, i Västervik samarbetade partierna från 2010 till 2014, och i Vimmerby ingick partierna en majoritetskoalition efter valet 2014.

Retrospektivt är både Vimmerbys kommunstyrelses ordförande Tomas Peterson (M), och dess vice ordförande Helen Nilsson (S) fast förvissade om att det var rätt och riktigt att ingå samarbetet. Detta oaktat att de tillsammans tappade mer än 20 procent i väljarstöd i årets val: S förlorade 13,5 procent; M förlorade 6,7 procent.

– Vi hade inga som helst problem med samarbetet, vi visste var vi hade varandra och vi kunde lägga heta sidor åt sidan för att fokusera på att göra något åt Vimmerbys ansträngda ekonomiska sits och viktiga strukturförändringar, säger Tomas Peterson.

Att det sedan gick som det gick med väljarstödet förklarar de två politikerna med att de försummade medborgardialogen. Exempelvis fattade man vissa impopulära beslut som bland annat involverade nedläggningen av fyra skolor som man, i kraft av S och M:s majoritet, inte bemödade sig om att förankra hos invånarna eller oppositionspartierna.

– En annan svår sak är att övertyga väljarna om vi är ett bra alternativ, eftersom det finns väljare som har röstat rött eller blått, och som inte nödvändigtvis är särskilt förtjusta i den andra sidan, säger Helen Nilsson.

Just denna aspekt lyfter David Karlsson, docent i statsvetenskap vid Förvaltningshögskolan i Göteborg, som ett av problemen med blocköverskridande koalitioner av den här typen. Han påtalar sådana riskerar att avväpna oppositionen.

– Det kan bli ett demokratiskt problem om det inte finns en stark opposition, om det saknas ett starkt parti som kan ta över om man är missnöjd med det styrande. Och om de traditionella huvudkonkurrenterna slår sig samman, utan att man har förmedlat att har för avsikt att göra det, kan det bli svårt för väljarna att se vad de egentligen röstar på eller att utkräva ansvar, säger David Karlsson.

Men detta åsido: av allt döma verkar S- och M-företrädarna trivas ganska bra ihop. Johan Wänström, universitetslektor på Linköpings statsvetenskapliga fakultet, säger att han inte kan erinra sig något fall varunder samarbetena kollapsat.

– Ett skäl till det kan vara att de har ganska lika partikulturer: de är vana att arbeta disciplinerat, det råder hård partipiska, de ser sig som regeringsbärande partier. Dessutom är de i många fall ungefär lika stora, vilket skapar en maktbalans, som annars kan saknas när de samarbetar med mindre partier, säger Johan Wänström.

Men gynnas partierna överlag av dylika samarbeten? Eller tenderar de att straffas av väljarna?

Enligt Johan Wänström förefaller väljarna i viss mån att premiera M och straffa S.

– Bortser man från att partierna har tappat några procent i hela landet, kan man se att S i genomsnitt har gått ner sådär 2 procent, medan moderaterna har minskat 2 procent mindre än vad de annars skulle gjort, säger Johan Wänström och tillägger:

– Men det kan bero på att S är något större och brukar få kommunalrådsposten. Och väljarna brukar straffa vad man uppfattar som det ledande partiet, säger han.