”Njursjukdom är en tyst sjukdom”

Oskarshamn Artikeln publicerades
Njurföreningen i Kalmar län höll sitt första årsmöte på Hotel Corallen. På bild; vice ordförande Rose-Marie Arnviken Litbo och ordförande Claes Molldén.
Foto: Mohammad Abdulrahim
Njurföreningen i Kalmar län höll sitt första årsmöte på Hotel Corallen. På bild; vice ordförande Rose-Marie Arnviken Litbo och ordförande Claes Molldén.

Anpassade sjukresor för dialyspatienter och fler tv-kanaler på dialysmottagningarna. Det är bara några av de frågor som Njurföreningen i Kalmar län jobbar för. På lördagen höll de sitt första årsmöte på Hotel Corallen.

Njurföreningen i Kalmar län har bara funnits i ett år och är en delning av Njurförbundet Sydöstra Sverige som hade sin bas i Linköping.

– Men våra medlemmar tyckte det var för långt att behöva åka till Linköping vid olika sammankomster, så därför har vi nu delat på oss, säger vice ordförande Rose-Marie Arnviken Litbo.

Totalt har föreningen 58 medlemmar och deras arbete är att stödja alla med njursjukdom.

– Njursjukdom är en tyst sjukdom som många bär på utan att de vet om det, säger Rose-Marie och fortsätter.

– Om njurarna skadas kan det dröja flera år innan man börjar känna av symptomen. Jag blev själv drabbad av njursvikt och fick en chock när jag gick till läkaren som sa att jag bara hade 20 procent njurfunktion på ena njuren.

Det allra vanligaste symptomet på njursvikt är att man känner sig onormalt trött – ofta i kombination med matleda och att man mår illa. Men ska man verkligen besvära vården med så vaga symtom som trötthet och illamående? Ja, menar njurföreningen.

– Allra enklast är att gå på regelbundna hälsokontroller. Vi vill ju helst komma åt de njursjuka innan de hamnar i specialistvården, säger ordförande Claes Molldén.

Men om man väl har hamnat i specialistvården och är så pass sjuk att man behöver en njurtransplantation så finns njurföreningen där för att stötta.

Dialyspatienter som väntar på en ny njure är tvungna att 3-4 dagar i veckan rena sitt blod och spendera flera timmar på dialysmottagning.

– För vissa kan dialysen pågå i fyra år.

Därför jobbar man för att fler människor ska registrera sig i donationsregistret. Där fick man så sent som för en månad sedan oväntat stöd från satirprogrammet Svenska nyheter på SVT.

– På två dagar hade 12 000 människor registrerat sig, det är fler donatorer än vad donationsregistret fått in på flera år, konstaterar Rose-Marie som menar att det ibland behövs en knuff utifrån för att något ska hända.

Annars jobbar föreningen för fler dialysplatser.

– Om vi hade fler dialysplaster skulle man lättare kunna ta emot dialyspatienter som kommer utanför länet. I dag tar man bara emot turister eller besökare i mån av plats. Det gör att dialyspatienter drar sig från att resa, man begränsar sitt liv, säger Claes Molldén.

Andra lokala frågor som man jobbar för och som man har tagit upp med Region Kalmar läns funktionsråd är sjukresor för dialyspatienter som man menar fungerar dåligt idag.

– Dialyspatienter är väldigt infektionskänsliga efter dialys och att då tvingas dela plats med fem andra resenärer är inte bra. Vem vet vilka sjukdomar de bär på?

En annan fråga som kan låta banal, men som är viktig, är fler tv-kanaler på dialysmottagningarna.

– I dag finns bara ettan, tvåan och fyran. Det är en väldigt tristess att spendera så många timmar i dialys varje vecka och då blir tv:n väldigt viktig. Det borde inte vara så svårt för Regionen att köpa in ett baspaket från Telia eller liknande, säger Claes Molldén.