"Osäkerheter om kapselns förmåga"

Simpevarp/Forsmark Artikeln publicerades
Bilden visar en grafik över hur den nya inkapslingsanläggningen kan komma att se ut i genomskärning (mellanlagrets bassänger till vänster).
Foto:SKB
Bilden visar en grafik över hur den nya inkapslingsanläggningen kan komma att se ut i genomskärning (mellanlagrets bassänger till vänster).

Mark- och miljödomstolen är skeptisk till kopparkapselns förmåga att innesluta kärnavfallet på lång sikt. Därför behövs det ytterligare underlag innan ett slutförvar av kärnavfall kan tillåtas.

Mark- och miljödomstolen lämnade i dag sitt yttrande till regeringen kring slutförvaret i Forsmark och inkapslingsanläggningen i Simpevarp. Där säger man att SKB:s utredning är gedigen men att det fortfarande finns osäkerheter om kapselns förmåga att innesluta kärnavfallet på lång sikt.

Osäkerheterna handlar om i vilken omfattning kapslarna kan skadas av korrosion och av processer som påverkar kapselns mekaniska hållfasthet.

Den samlade utredningen visar att osäkerheterna om kapselns skyddsförmåga är betydande och att slutförvaret endast kan tillåtas enligt miljöbalken om SKB redovisar ytterligare underlag som klargör att slutförvaret är säkert även när det gäller kapselns skyddsförmåga.

För naturskyddsföreningen innebär Mark- och miljödomstolens yttrande en stor seger.

Naturskyddsföreningen deltar tillsammans med Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, i prövningen om ett slutförvar för använt kärnbränsle och har varit kritiska till underlaget. De har pekat på risken att kopparkapslarna med kärnavfall kan gå sönder under de första 1 000 åren.

– Vi är lättade och oerhört glada över domstolens yttrande. Att domstolen är negativ till den lösning som kärnkraftsindustrin föreslagit betyder att avfallsproblemet ännu inte är löst, och det visar styrkan i en fungerande miljöprövning som ställer höga krav på säkerhet och underlag, säger Johanna Sandahl, Naturskyddsföreningens ordförande.

Bodil Liedberg Jönsson är chef för strategiska utvecklingsprojekt på Oskarshamns kommun och har följt prövningsprocessen noga.

Hon är något förvånad över domstolens yttrande.

– Jag trodde kanske inte att de skulle känna sig så osäkra. Jag trodde bara att de kanske skulle tillstyrka SKB att jobba vidare med säkerhetsfrågan. Samtidigt har just kopparkapseln varit en het diskussionsfråga under hela prövningsprocessen där det har funnits olika åsikter.

Från SKB:s sida lyfter man fram att Mark- och miljödomstolen ändå ger klartecken för slutförvaring av kärnavfallet i alla andra delar. Vad det gäller kopparkapselns egenskaper och den långsiktiga säkerheten konstaterar man bara att man inte har lyckats besvara rättens frågor fullt ut, men att man redan nu jobbar med fördjupande beskrivningar på just de frågor som domstolen efterlyser mer svar på.

Det är dock i slutändan regeringens beslut att fatta om kompletteringen med ytterligare underlag behövs.

Domstolens yttrande till regeringen kan inte överklagas till Mark- och miljööverdomstolen, men om regeringen beslutar att verksamheten ska tillåtas så lämnas ärendet tillbaka till domstolen som då har att pröva frågor om tillstånd och villkor för verksamheten. Domstolens senare dom kan överklagas till Mark- och miljööverdomstolen.

Samma dag som Mark- och miljödomstolen lämnade in sitt yttrande lämnade Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, in sitt separata yttrande till regeringen.

SSM har granskat och prövat SKB:s ansökan om Kärnbränsleförvaret enligt kärntekniklagen och kommit fram till att SKB har förutsättningar att kunna uppfylla kärntekniklagens krav på strålsäker slutförvaring.

Till skillnad från miljöbalken sker prövningen av kärntekniklagen stegvis. Det innebär att SKB vid flera olika steg i en fortsatt process ska lämna in redovisningar som ska granskas och godkännas av Strålsäkerhetsmyndigheten, innan de kan gå vidare med nästa steg i processen.

– När vi lämnat det underlag som SSM efterfrågar är vi övertygade om att regeringen också kommer att kunna godkänna slutförvaret enligt miljöbalken, säger SKB:s vd Eva Halldén.

Fakta

Bakgrund

Det var våren 2011 som SKB lämnade in ansökningarna om att få bygga Kärnbränsleförvaret i Forsmark och en inkapslingsanläggning i anslutning till det redan existerande mellanlagret i Oskarshamn. SKB:s metod för slutförvaring av det använda kärnbränslet kallas för KBS-3 och bygger på tre skyddsbarriärer: kopparkapslar, bentonitlera och det svenska urberget.

Visa mer...