Rattfulla ska erbjudas vård

Oskarshamn Artikeln publicerades
Lisa Koblanck är kommunpolis i Västervik och länsansvarig för Smadit. Hon vill att kommunerna gör mer för att det ska vara lätt att hitta information om Smadit.
Lisa Koblanck är kommunpolis i Västervik och länsansvarig för Smadit. Hon vill att kommunerna gör mer för att det ska vara lätt att hitta information om Smadit.

Polisen ska alltid försöka få påverkade förare att ta hjälp av beroendevården. Det arbetssättet har blivit lidande av polisens omorganisation.

Sedan 2004 finns en metod för att alkohol- eller drogpåverkade förare ska få vård så snabbt som möjligt. Den heter Smadit, Samverkan mot alkohol och droger i trafiken.

Polisen, länsstyrelsen och regionförbundet har beslutat om en nystart för metoden Smadit i Kalmar län.

På fredagen träffades socialchefer, poliser, vårdpersonal, kustbevakare och frivården i Oskarshamn för att påbörja arbetet.

– Arbetet med Smadit har inte fungerat lika bra som tidigare, säger lokalpolisområdeschef Anders Pleijel.

Hans kollega i Kalmar håller med.

– Vi behöver få gamla rutiner och strukturer att fungera igen, säger Peter Lagerström.

Från polisen leds arbetet av Lisa Koblanck.

– Den senaste nystarten för Smadit var 2013, men omorganisationen och problemen med it-systemet Pust gjorde att arbetet inte fungerade så bra som förut.

Hon betonar att det måste vara enkelt för polisen att arbeta med metoden.

– Patrullen fyller i en blankett och sedan ska den faxas till socialtjänsten i kommunen där personen bor. En svaghet är att den riskerar blir liggande i akten. Vem tar tag i det då?

Susanne Gustafsson  berättade om en studie som VTI har gjort med personer som tagits för  rattfylleri.
Susanne Gustafsson berättade om en studie som VTI har gjort med personer som tagits för rattfylleri.

Susanne Gustafsson från NTF berättade om en undersökning som gjorts med ett tiotal rattfyllerister om deras upplevelse av Smadit.

– Kärnan är att snabbt ta kontakt medan personen fortfarande mår dåligt av att ha kört rattfull. Studien visar att man är tacksamma över erbjudandet om vård och att de flesta ändrar sin alkoholkonsumtion. Intervjuerna visar att insikten att man kunde ha dödat eller skadat en annan människa är viktigare än risken för att få ett straff.

Jonas Rutgersson är Smadit-samordnare i Stockholms polisområde.

– Jag brukar inte prata om Smadit utan ger ett erbjudande om kontakt med vården. Säger man beroendevård brukar folk rygga. "Jag har väl inget beroende." Många av de vi tar har inga problem, säger de i alla fall.

Han betonar att polisen inte har någon utbildning i beroendevård.

– Vi kan prata motiverande, men det är vården som ska ta det motiverande samtalet.

Här är en artikel om polisens senaste satsning för nyktra förare.

Här kan du se en film om hur polisen arbetar med Smadit.

Här kan du läsa mer om hur olika myndigheter jobbar med Smadit.