Så drabbas elever och lärare av besparingarna i skolan

Oskarshamn Artikeln publicerades
”Allt vi gör i skolan finansieras via elevpengen”, säger bildningsnämndens ordförande Anton Sejnehed (S).
Foto: Åsa A Cederbom
”Allt vi gör i skolan finansieras via elevpengen”, säger bildningsnämndens ordförande Anton Sejnehed (S).

Minskningen av elevpengen riskerar att få stora konsekvenser i skolan. ”Det är inte en bra besparing, men det är något vi är tvungna till”, säger Anton Sejnehed (S), ordförande i bildningsnämnden.

I juni tog bildningsnämnden beslut om att verkställa den handlingsplan som ska ge besparingar på minst elva miljoner kronor 2020. Handlingsplanen innebär bland annat en sänkning av elevpengen med drygt 3,1 miljoner kronor, nedläggning av Xperiment samt minskning av föreningsbidrag och lokalsubventioner.

Ytterligare ett beslut som kommer att påverka verksamheten i skolan tas den 6 november. Bildningsnämnden ska då besluta hur den nedbantade elevpengen ska fördelas mellan de olika verksamheterna.

Enligt bildningschef Lotta Lindgren riskerar sänkningen av elevpengen att få stora konsekvenser i skolans värld. Sänkt elevpeng betyder att man måste dra ner på personalen.

”Risken är stor att nyanlända elever, särbegåvade elever och elever med rätt till särskilt stöd blir mest lidande på grund av större grupper och färre tillfällen för individuellt stöd. Det finns också en stor risk för sämre arbetsmiljö”, skriver Lotta Lindgren i en återrapportering av handlingsplanen som har lämnats till bildningsnämnden.

Lotta Lindgren ser även en risk för att minskad elevpeng gör det svårare att rekrytera personal och trygga kompetensförsörjningen.

Beskrivningen av konsekvenserna av den minskade elevpengen kommer inte som en överraskning för bildningsnämndens ordförande Anton Sejnehed (S).

– Vi har haft med oss den här konsekvensbeskrivningen sedan mars månad, säger Anton Sejnehed.

– Allt vi gör i skolan finansieras via elevpengen. När vi genomför förändringar får det konsekvenser på den verksamhet som bedrivs.

Anton Sejnehed uppger att det pågår ett arbete i bildningsförvaltningen inför nämndens beslut om elevpengen den 6 november.

– Förvaltningen tittar på hur vi ska spara ihop de 3,1 miljonerna.

Han berättar att det förs ett resonemang i de olika rektorsgrupperna om hur en minskning av elevpengen skulle slå mot verksamheterna.

– Vi måste också parera det mot de olika statsbidrag som finns. I skolans värld finns väldigt många statsbidrag. Det är ett pussel att lägga för att förändringen ska få så lite effekter som möjligt.

Anton Sejnehed påminner om att elevpengen först var tänkt att minskas med drygt 4,6 miljoner, men att den summan sedan sänktes till 3,1 miljoner.

– Det är inte en bra besparing, men det är något vi är tvungna till. Därför har vi försökt sänka summan när vi haft möjlighet till det.

Att ytterligare sänka summan som elevpengen ska minskas med är inte aktuellt.

– Vi har inga mer pengar i dagsläget. Vi har gjort ganska tuffa besparingar på både kultur och fritid. Det är svårt att säga att vi ska göra mer där. Vi har även gjort en ganska kraftfull besparing på administrationen.

Ett orosmoln, eller rättare sagt två, finns när det gäller statsbidragen. Kommunen riskerar att få betala tillbaka hela statsbidraget på drygt 9,4 miljoner kronor för likvärdig skola om Skolverket anser att bidragets villkor inte är uppfyllda. Dessutom riskerar man att förlora delar av statsbidraget som varje förskola har möjlighet att söka för att minska barngrupperna. För hösten 2019 och våren 2020 handlar det om totalt 9,7 miljoner.

Vilka konsekvenser skulle det få om ni förlorar de statsbidragen?

– Det får vi se den dagen, säger Anton Sejnehed.

Totalt finns 76 avdelningar på de 18 kommunala förskolorna.

– Genom att vi använder statsbidraget för mindre barngrupper i förskolan kan vi i praktiken skapa 21 avdelningar till.

Det har till exempel gjort att Prästkragens förskola i Figeholm kunnat vistas mer utomhus med barnen, eftersom man haft möjlighet att dela upp verksamheten i mindre barngrupper under dagen.

– Havslätts förskola har två avdelningar i vanliga fall, men genom bidraget för mindre barngrupper kan de organisera sig som om de hade fyra avdelningar.