Sonen flyttade till ett LSS-boende 28 mil bort – utan pappans vetskap

Oskarshamn ,
Annethe Malmström, vice ordförande FUB Oskarshamn, tillsammans med Mustaphas pappa Slaheddine Ksia. Slaheddines son Mustapha är placerad långt från föräldrahemmet.
Foto: Henrik Nilsson
Annethe Malmström, vice ordförande FUB Oskarshamn, tillsammans med Mustaphas pappa Slaheddine Ksia. Slaheddines son Mustapha är placerad långt från föräldrahemmet.

När pappa Slaheddine Ksia från Oskarshamn i höstas ringde sin sons boende i Norrköping för att berätta att han tänkte hälsa på fick han inget svar utan hänvisades till sonens förvaltare. Men förvaltaren svarade inte.

– Jag trodde att min son hade dött, säger Slaheddine.

Till slut fick han beskedet att sonen om två dagar skulle flytta till ett nytt boende i Laxå, 28 mil bort, eftersom boendet i Norrköping inte längre kunde tillhandahålla dubbel bemanning.

– Jag är alltid sist att få veta vad som hänt mitt barn. Boendet vet, förvaltaren vet, Oskarshamns kommun vet men inte jag, säger Slaheddine förtvivlat.

Om vi tar bakgrunden så har Slaheddine Ksias son Mustapha autism och en måttlig utvecklingsstörning. Slaheddine har haft enskild vårdnad om Mustapha sedan tre års ålder. När han fyllde 18 år skulle det vara en säkerhet för Mustapha att ha en förvaltare. Det skulle vara en trygghet för familjen men Slaheddine upplever det bara som att han stängs ute. Beslut tas om sonen som han inte ens får veta om, som flytten från Norrköping.

– Pappan har inte riktigt förstått innebörden när han gick med på förvaltarskap. Det skulle bli ett så gott samarbete runt Mustapha, det skulle inte vara någon skillnad mot innan. Men så blev det inte. Pappan blev lurad och det är stackars Mustapha som får betala priset, säger Annethe Malmström, vice ordförande FUB Oskarshamn, och vän till Slaheddine.

Det handlar om restriktioner som förvaltaren har satt upp mellan pappan och sonen och som bland annat dåvarande enhetschef för det boende Mustapha bodde på gått med på. Restriktioner som egentligen bara en domstol kan sätta upp om det finns grund för det.

”Jag vill få prata med min son på arabiska, prata om mitt hemland och hans kusiner där. Men det får jag inte.”

Bland annat förbjuds Slaheddine från att träffa sin son på andra tider än vad personalen bestämt. Han förbjuds att tala något annat språk än svenska med sonen och han får inte träffa sin son i enrum eller på den plats de båda önskar. Han förbjuds även från att tala om att göra resor till hemlandet med sonen.

– Jag vill få prata med min son på arabiska, prata om mitt hemland och hans kusiner där. Men det får jag inte, säger Slaheddine.

– Ingen kommun, förvaltare eller personal har rätt att inskränka en medborgares frihet på det här sättet. Det här är maktövergrepp, säger Annethe som tillsammans med Slaheddine kontaktade Jesper Symreng, jurist på FUB, som i sin tur skickade ett brev till Oskarshamns kommun där han påtalade just detta (Läs ett utdrag ur brevet i faktarutan).

– Han ifrågasatte dessutom starkt om de personer som var involverade skulle få sitta kvar på sina poster, fortsätter Annethe.

– Ingen kommun, förvaltare eller personal har rätt att inskränka en medborgares frihet på det här sättet. Det här är maktövergrepp, säger Annethe Malmström, vice ordförande FUB Oskarshamn, och vän till Slaheddine.
– Ingen kommun, förvaltare eller personal har rätt att inskränka en medborgares frihet på det här sättet. Det här är maktövergrepp, säger Annethe Malmström, vice ordförande FUB Oskarshamn, och vän till Slaheddine.

Efter brevet blev Slaheddine och Annethe kallade till ett möte i kommunhuset med dåvarande socialchefen Elisabeth Larsson och områdeschefen Harriet Hveen Hugosson som båda slog sig fria från restriktionerna och fördömde dem.

Det hann dock aldrig hända någonting innan Harriet Hveen Hugosson ringde Annethe och berättade att Mustapha i samband med en incident på sitt boende hade blivit våldsam mot personalen och att hon inte längre kunde ansvara för personalens säkerhet.

– Slaheddine frågade då Mustapha vad som hade hänt och han namngav två sommarvikarier, en kille och en tjej, som hade knuffat honom i ryggen och som Mustapha då menar att han hade försvarat sig mot. Vi får senare bekräftat att både jobbade den dagen som det hände, men det görs aldrig någon anmälan av kommunen, berättar Annethe.

”Jag vill ha min son i Oskarshamn. Jag vill kunna träffa honom.”

Efter incidenten hamnade Mustapha först på psykmottagningen i Västervik där det varken fanns någon med utbildning på autism eller utvecklingsstörning. Därefter hamnade han ett kort tag på ett boende i Jönköping innan det blev flytt upp till Norrköping. Där blev han sedan kvar i sex år.

Sedan Mustapha blev placerad i Norrköping 2012 har Slaheddine sökt Harriet Hveen Hugosson för att få svar på varför hans son inte kan få bo kvar i Oskarshamn, men hon har aldrig hört av sig.

– Jag vill ha min son i Oskarshamn. Jag vill kunna träffa honom, säger Slaheddine.

– Jag är alltid sist att få veta vad som hänt mitt barn. Boendet vet, förvaltaren vet, Oskarshamns kommun vet men inte jag, säger pappa Slaheddine Ksia.
– Jag är alltid sist att få veta vad som hänt mitt barn. Boendet vet, förvaltaren vet, Oskarshamns kommun vet men inte jag, säger pappa Slaheddine Ksia.

Enligt Annethe har man försökt att få bort förvaltaren och mycket av restriktionerna runt Mustapha.

– Vi försökte få till ett godmanskap, men det gick inte.

Något Annethe tycker är mycket märkligt.

– En förvaltare får ofta personer som har egen egendom, gott om pengar som ska förvaltas. Men Mustapha har ingen egendom och då borde ett godmanskap vara fullt tillräckligt.

 

Enligt uppgifter till Annethe och Slaheddine ska Mustaphas flytt till Laxå och hans vardag där fungera bra. Men det är bara personalens ord. De har inte haft möjlighet att hälsa på.

– Värt att nämna också är att den här flytten bestämdes över telefon mellan nya boendet, Harriet (Hveen Hugosson) och förvaltaren, det vill säga ingen av dem var och tittade på boendet utan lyssnade bara på hur boendet såldes in av de som driver det. Det fick jag bekräftat när jag ringde verksamhetschefen på nya boendet i slutet av november, säger Annethe och suckar djupt.

– Det är en lång historia detta och det är stackars Mustapha som får betala priset. Det hade inte behövt bli så här. Jag vet inte vad de håller på med, säger Annethe som planerar att göra en JO-anmälan av kommunens hantering av Mustapha.

Mustapha Ksia bor idag på ett boende i Laxå i Örebro län.
Foto: Privat
Mustapha Ksia bor idag på ett boende i Laxå i Örebro län.

Fotnot: Mustapha har sedan två år tillbaka en ny förvaltare efter att den tidigare blivit entledigad från uppdraget på sin egen begäran. Byte av förvaltare har dock inte förändrat situationen på något sätt. Den enda kommunikation Slaheddine har haft med den nya förvaltaren är beskedet om Mustaphas flytt.

Fakta

Utdrag ur FUB-juristens brev:

”När jag tog del av innehållet i brevet blev jag väldigt upprörd. Detta brev är ett myndighetsövergrepp och de personer som undertecknat brevet har enligt min bedömning sannolikt begått tjänstefel. Oavsett orsaken till konflikten med pappan är det fullständigt oacceptabelt att företrädare för Oskarshamns kommun låtsas ha befogenhet att förbjuda en myndig svensk medborgare från att fritt träffa och på det språk han önskar tala med en anhörig. Endast allmän domstol har mandat att inskränka dessa grundläggande friheter.

Jag har upprepade gånger försökt få kontakt med ansvariga enhetschefer utan resultat. Det framstår som uppenbart att de personer som författat brevet saknar tillräcklig kompetens för att kunna hantera stödanvändarens/huvudmannens anhörigkontakt. Jag vill med detta brev försäkra mig om att socialchefen och områdeschefen genast ser till att:

– En ursäkt framförs till pappan av de som författat brevet.

– att pappan försäkras om att innehållet i brevet inte ska tillmätas någon betydelse därför att varken en kommun eller en förvaltare har behörighet att utfärda denna typ av förbud.

– att berörd personal informeras om att de inte har rätt att hindra en anhörig från att träffa en stödanvändare.

– att ni överväger om berörd personal/enhetschefer/förvaltare bör få fortsätta sina tjänster och i så fall vilket stöd de behöver för att de ska kunna hantera den uppkomna situationen på ett professionellt sätt.”

Visa mer...