Storsatsning på digitalisering

Oskarshamn Artikeln publicerades
Gunnar Westling (MP), Yvonne Hagberg (S) och Lena Granath (V) utanför sjukhuset i Oskarshamn.
Foto:Peter Rosén
Gunnar Westling (MP), Yvonne Hagberg (S) och Lena Granath (V) utanför sjukhuset i Oskarshamn.

I den nya budgeten satsar den rödgröna politiska majoriteten i landstinget – bland annat – en hel del pengar på digitaliseringen. Det handlar, exempelvis, om videomöten, digitala hälsocentraler och virtuella mottagningar.

Det rör sig också om digitala anmälningsskärmar, webbtidbokning och virtuella vårdenheter för patienter med kronisk sjukdom. Patienten är inte alltid i behov av ett fysiskt möte med sin läkare, konstaterar Lena Granath (V), som tillsammans med Yvonne Hagberg (S) och Gunnar Westling (MP) presenterade landstingsbudgeten på en pressträff i Oskarshamn under måndagen. Totalt satsar landstinget drygt 20 miljoner kronor på den digitala delen.

– Alla kommer aldrig att kunna använda sig av detta – men de som gör det frigör tid åt dem som behöver det personliga mötet, säger Yvonne Hagberg.

– Det här är ett komplement. När man pratar om digitalisering, så är det vanligt att man tror att det handlar om att ta bort den fysiska kontakten. Men det handlar inte om det, säger Lena Granath.

Bland landstingets satsningar hittar vi – exempelvis – en förstärkt barnhälsovård (här ryms även tandhälsan). Familjecentraler ska finnas i alla kommuner i länet – och den målsättningen är snart uppfylld. En extrasatsning på 8,7 miljoner kronor genomförs på barn- och ungdomshälsan och BUP.

När det gäller de äldre, så inrättas en palliativ enhet på Västerviks sjukhus – och därmed finns det palliativ vård på alla tre sjukhusen i länet. Det satsas även på medarbetarna inom landstinget. Det handlar, exempelvis, om att sänka sjuktalen. Man inför också ett riktvärde på högst 35 medarbetare per chef. Landstinget ska dessutom testa förebyggande sjukskrivning på prov. Satsningen på rätt till heltid fortsätter (2018 ska hela landstingets verksamhet omfattas). Landstinget står också inför ett antal utmaningar.

– Vi behöver fortsätta att arbeta med jämställd och jämlik hälsa för länets invånare. Vi ser att det finns en ojämlikhet och en socioekonomisk koppling till den ojämlika hälsan. Det finns också skillnader mellan män och kvinnor, påpekar Yvonne Hagberg.

Bland utmaningarna finns även en stärkt primärvård – med en koordinerande funktion för de sjukaste. Den 1 januari nästa år träder lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i kraft. Det innebär att samordningsansvaret blir större för primärvården vid utskrivning från slutenvård. Varje hälsocentral får en vårdsamordnare, en nyckelperson för förbättrat omhändertagande. Tillgängligheten inom primärvården ska förbättras för de sjukaste patienterna.

– Det kan man, exempelvis, göra genom att ha fler akuttider på hälsocentralerna, säger Gunnar Westling.

– Vi lägger in 20 miljoner kronor i primärvården. Vårdsamordnaren kommer att vara en länk mellan slutenvård och öppenvård, som har stor betydelse för tillgängligheten. Många som söker vård kan i stället vända sig till sin vårdsamordnare – och då frigörs tid hos andra funktioner för andra patienter, säger Yvonne Hagberg.

FAKTA

Landstingsbudgeten

Under måndagen presenterades budgeten för 2018 och landstingsplanen för 2018-2020. Landstingsmajoriteten – Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet – har nu lagt sin tolfte budget. "Mot Sveriges bästa sjukvård!", "För ett friskare, tryggare och rikare liv" – det är huvudmålsättningen för de rödgröna.

Satsningarna i planen uppgår till totalt 86,6 miljoner kronor. Här är en sammanfattning:

* Hälsoval, 20 miljoner kronor.

* Förstärkt ambulansverksamhet i mellanlänet, 1,4 miljoner kronor.

* Palliativ vård, 2,5 miljoner kronor 2018 och 5 miljoner kronor året därpå.

* Avgiftsfri gynekologisk hälsoscreening, 1,4 miljoner kronor.

* Jämlik barnhälsovård, 3,7 miljoner kronor.

* Stärkt bemanning inom barn- och ungdomspsykiatrin, 5 miljoner kronor.

* Läkemedelsassisterad behandling vid opidberoende (LARO), 0,5 miljoner kronor.

* Hälsokommunikation för asylsökande, 0,6 miljoner kronor.

* Nytt licensavtal, underhålls- och utvecklingsavtal, säkerhetslösningar med mera, 14,7 miljoner kronor.

* Fortsätta utvecklingen och möjliggöra digitaliseringen, 9 miljoner kronor.

* Breddinförande av läkemedelsservice, 1,8 miljoner kronor.

* Utökning uppdrag och omfattning av landstingshälsan, 1,5 miljoner kronor.

* Nivåhöjning av bidragen till pensionärs- och funktionshinderorganisationerna, 0,3 miljoner kronor.

* Seniorkort i kollektivtrafiken, 2 miljoner kronor.

Tidigare beslut som påverkar verksamheten 2018-2020:

* Robotassisterad kirurgi, 2,5 miljoner kronor.

* Verksamhetsbidrag till Byteatern, 2 miljoner kronor.

* Kostnadsökningar för införande av fri tandvård för barn och unga, 22 år, 2,3 miljoner kronor.

* Läkarutbildningen, 9 miljoner kronor.

* Utbildningscentral, 1 miljon kronor.

Landstinget vill avveckla beroendet av hyrpersonal.

Visa mer...