TT-Feature

Inte bara ett nytt år

TT-Feature Artikeln publicerades

Hur många nyår firar du? Och hur? Nordiska museet har börjat samla in berättelser om våra nyårsfester - och inte bara om firandet den 31 december. - Nyåren betyder otroligt mycket för många människor, säger intendenten Lena Kättström Höök. Nyår firas den 31 december. Och så har det alltid varit.(TT)

Nyår firas den 31 december. Och så har det alltid varit. Eller?

Inte direkt.

Faktiskt firades det svenska nyåret länge ett par dagar tidigare, den 25 december, berättar Lena Kättström Höök, intendent vid Nordiska museet, som specialiserat sig på bland annat högtider.

– Nyår firades den 25 december ända in på 1500-talet och i vissa fall dröjde det in på 1700-talet. Så den 31 december har inte varit nyårsafton överallt och alltid.

Inte heller de lyxbetonade nyårstraditionerna, som hummer och champagne, är särskilt gamla.

– Dagens nyårsfirande är en borgerlig tradition som nog inte smög sig in till gemene man förrän på 1900-talet. Och vissa delar kom nog inte in på riktigt förrän vid millennieskiftet.

Dubbla firanden

Dessutom är den gregorianska kalenderns nyår, den 31 december, långt ifrån den enda nyårsfesten i Sverige. Almanackan är fylld av nyår som nouruz, rosh hashana, akitu och diwali.

Men hur de olika högtiderna firas i Sverige i dag är relativt okänt. Det är en av frågorna som Nordiska museet vill ha svar på, via en insamling på sajten minnen.se. Tanken är att de insamlade berättelserna ska bli en del av en kommande bok som Lena Kättström Höök ska skriva om nyårsfiranden.

– Det finns otroligt många nyår, som betyder väldigt mycket för många människor. Många firar också både den 31 december och sitt ursprungsnyår, säger hon.

– Det står inte i några böcker och fokus är ju på hur man firar dem i Sverige i dag.

Mat i centrum

De traditionella inslagen är ofta starka, oavsett om det är ett religiöst eller kulturellt nyår som firas. Nyårsfesten innebär både ett tillfälle att fundera på året som gått och olika riter för att säkerställa att det nya året blir gott.

– Det handlar mycket om vad man äter, att man till exempel äter något sött för att det ska bli ett bra år, säger Lena Kättström Höök.

– Det finns också kvar i vårt julbord, från när vi firade nyår den 25 december. Man skulle äta mycket mat, för att slippa sakna mat under det kommande året.