Tvåettan

KLT lärde mig att inte sära på benen

Tvåettan Artikeln publicerades
Foto:Nyheterna

Som långvarig busspendlare är det alltid intressant när det blir någon förändring. Väntan har varit lång på de nya bussarna. Och de infriar de allra flesta förväntningarna. Men att de också skulle göra mig till en bättre människa visste jag inte.

KLT:s nya bussar har nämligen avslöjat mig som en bresande. En sån där typ som sitter med benen brett isär och inkräktar på grannsätet. Internationellt kallas det manspreading och nyligen följde Madrid New Yorks exempel och förbjöd detta manliga oskick att breda ut sig på omgivningens bekostnad.

Men KLT har lyckats ändra mitt beteende utan förbudsskyltar, uppmaningar eller information. De har använt vad jag kallar "Gör du fel får du skämmas-metoden".

Vid inte mindre än två tillfällen har jag satt mig tillrätta, vilket tydligen innebär att sitta med benen brett isär, i sätet närmast väggen. Det är här KLT har varit infernaliskt sluga.

Precis där mitt spretande knä brukar slå emot väggen sitter knappen, STOPP-knappen. Och den är väldigt tryckvänlig. Ingen oavsett hur svag i nyporna eller i mitt fall knäet ska misslyckas med att uppmärksamma busschauffören att du vill av.

Hade det varit under skolåren hade jag stirrat stint ut genom fönstret och försök låtsas som ingenting medan rodnaden och skammen sköljt över mig. Att göra fel var det värsta jag visste.

Nu har jag fått ett lite vuxnare beteende men känslan att gå längs hela gången fram till busschauffören och förklara ingen ska av får mig att känna mig 30 år yngre. Orden " Det var bara mitt utsträckta knä som råkade komma åt stoppknappen" får busschaufförerna att titta konstigt på mig. Och så finns det de som envist längtar tillbaka till ungdomen och hävdar att ungdomsåren var de bästa åren i livet.

Numera sitter jag med samlade knä hela färdvägen. När jag ska av sträcker jag mig upp till knappen på hatthyllan, inga knän inblandade. Råkade bara upptäcka häromdagen att jag använder långfingret när jag trycker på knappen.

Kära medpassagerare bakom mig, jag kan bara be om ursäkt. Det är inte illa ment.

Fakta

Att bresa

I vårt dialektarkiv finns bresa och varianten bre(d)ska framförallt belagt från Ångermanland, Västerbotten, Norrbotten, Lappland och Medelpad. Uttrycket Bresa int mär ’n braka taL (Bresa inte mer än byxorna tål), finns upptecknat 1935 från Arvidsjaur i Lappland, och även från flera platser i Västerbotten. Arkivets uppteckningar speglar framförallt dialektbruket fram till och med mitten av 1900-talet. Idag tycks bresa ha en större spridning och användas även i Stockholmsområdet, och vidare norrut.

http://www.sprakochfolkminnen.se

Visa mer...