Kultur

Förfall, stank och maktkamp på 1700-talet

Kultur Artikeln publicerades

Stockholm i slutet av 1700-talet vill man inte befinna sig länge i; det luktar illa, det smakar illa och förfallet är vämjeligt att se på.

Niklas Natt och Dags fortsättning på 1793, som logiskt nog heter 1794, är i mycket en upprepning av föregångaren. Den emellanåt nedsupne palten Mickel Cardell får ett nytt fall på halsen och återigen tar han hjälp av en Winge. Dock ej Cecil som gick under i tuberkulos i den förra boken utan dennes bror Emil.

Tillsammans försöker de hjälpa en förtvivlad mor vars dotter blivit brutalt dödad på bröllopsnatten. Men var det verkligen hennes man – numera inspärrad på hospitalet – som var gärningsmannen?

Tillsammans ger sig Cardell och Winge in i en verklighet där inga lagar finns, där den starkes rätt gäller och där människoliv är intet värt. Det är en rå och skrämmande tillvaro. Samtidigt återknyter vi också bekantskapen med Anna Stina Knapp, nu som höggravid änka och utkörd från den krog där hon fick livet tillbaka som låtsasdotter till krögaren.

Om det låg ett skimmer över Gustavs dagar, som Tegnér senare skaldade om, så var det raka motsatsen efter kungamordet på Operan 1792. Allting rasar samman, maktkamp råder i riket och landet är på väg att ruttna inifrån.

Niklas Natt och Dag kan sin historia och fångar detta förfall väl i sina böcker, som av förlaget beskrivs som Bellman noir, men om första boken framstod som något nydanande så känns uppföljaren förutsägbar. Med ett undantag – skildringen Saint-Barthélemy, som var svensk koloni i nästan 100 år.

Bok

1794

Niklas Natt och Dag

(Forum)

Visa mer...