Debatt

Det handlar om akut nödläge för klimatet

Debatt Artikeln publicerades
Läget för klimatet är allt annat än bra. Samtidigt finns många goda initiativ och förslag till åtgärder. gäller inte minst Fridays for utire som sätter press politiken. Fredagen den 29 november anordnas demonstrationer runtom i världen i anslutning till Global Strike for Climate och Fridays For Future ordnar manifestationer i bland annat Kalmar, Torsås och Västervik.
Foto: Johan Nilsson/TT
Läget för klimatet är allt annat än bra. Samtidigt finns många goda initiativ och förslag till åtgärder. gäller inte minst Fridays for utire som sätter press politiken. Fredagen den 29 november anordnas demonstrationer runtom i världen i anslutning till Global Strike for Climate och Fridays For Future ordnar manifestationer i bland annat Kalmar, Torsås och Västervik.

Genom klimatavtalet i Paris 2015 ensades världens länder om att begränsa utsläppen av växthusgaser med målsättningen att temperaturen från förindustriell tid skulle stiga med max 2 grader med sikte på 1,5 grader. Varje land åtog sig att utarbeta en handlingsplan för att nå detta mål.

En bestämningsfaktor för klimatet är halten av koldixod – CO2 – i atmosfären. 1860 uppgick halten till 280 ppm. De senaste decennierna har utsläppen accelererat och halten uppgår nu till 410. Det innebär att halten är högre än på 800.000 år. Utsläppen har fortfarande inte vänt neråt.

Temperaturen har nu ökat med 1,2 grader globalt och med 2,16 grader i Sverige.

Havsnivån har ökat med 25 cm och IPPC beräknar 80 cm till 2100 med stor osäkerhet.

Havsisen i Arktis har minskat med 41 procent sedan 1979 och minskningen går allt snabbare.

87,1 procent av energin kommer från fossila bränslen.

Det finns en begränsad mängd utsläpp av växthusgaser om vi ska klara målet med högst 1,5 graders uppvärmning sedan mitten av 1800-talet. Det kallas för koldioxidbudget. Nästan 7/8 budgetens totala utsläpp har redan gjorts och med nuvarande utsläppstakt återstår endast 8 år innan alla utsläpp måste upphöra om vi ska klara 1,5-gradersmålet.

IPPC:s rapporter är centrala för kunskaperna om klimatförändringarna

FN har sedan klimatpanelen IPPC bildades 1988 varit ledande gällande forskningen om klimatförändringarna. Resultatet av forskningen har redovisats till IPPC vid FN:s konferenser COP. Kunskapsläget har ökat för varje rapport och vid syntesrapporten Climate change 2014 var forskarna eniga om att klimatförändringarna orsakas av människans utsläpp av växthusgaser. I rapporten redovisas bland annat hur klimatförändringarna påverkar FN:s 17 globala utvecklingsmål för 2030.

Hösten 2018 publicerades specialrapporten Global Warming of 1,5 degrees där jämförelser görs om vilka stora skillnader som kan väntas om uppvärmningen stannar vid 1,5 grader jämfört med 2 grader. Om nuvarande trender beträffande utsläppen fortsätter kan temperaturen öka med 3 grader till 2100. Vid 2 graders uppvärmning påverkas livsbetingelserna drastiskt gällande alla utvecklingsmål. Nästan alla korallrev försvinner. Risk finns för tröskeleffekter där klimatet rusar iväg utom mänsklig kontroll. Socioekonomiska faktorer uppmärksammas liksom att världen måste omformas till mera jämlika och jämställda samhällen.

Våren 2019 publicerade FN:s panel för biologisk mångfald IPBES en rapport om utvecklingen gällande den biologiska mångfalden. Vi befinner oss i den sjätte massutrotningen av djur och växter. Fortsätter utrotningen kan en miljon av världens åtta miljoner kända arter försvinna till 2050. Orsaken är markanvändningen, jakt och fiske, klimatförändringar, föroreningar, utbredning av invasiva arter mm. Antalet flyktingar till följd av förstörda livsbetingelser beräknas till 50–700 miljoner.

Sommaren 2019 publicerades specialrapporten Climate Change and Land. I rapporten konstateras att markanvändningen är central för att nå klimatmålen. Behovet av livsmedel väntas öka med 60 procent mellan 2006 och 2050 med nuvarande trender beträffande befolkningsökning och konsumtionsmönster. Samtidigt beräknas skördarna minska med 10 procent om erosionen fortsätter som nu. 500 miljoner människor beräknas bo i områden med risk för ökenspridning. Upp till 30 procent av livsmedlen förstörs av olika anledningar. Två miljarder människor är överviktiga och 820 miljoner är undernärda. Den nuvarande konsumtionen av kött i rikare länder och bland rikare människor i andra länder är inte hållbar och måste minska. Inlagringen av kol i jordbruket och skogsbruket måste öka. Skogsskövlingen måste upphöra och ersättas av nyplantering och återplantering av skog.

Hösten 2019 publicerades specialrapporten Report on the Ocean and Cryosphere in a Changing Climate om hur klimatförändringarna påverkar haven och fruset vatten som glaciärer, is, snö och permafrost. Där konstateras att Arktis beräknas bli isfritt på somrarna. Glaciärer smälter överallt och enbart avsmältningen i västra Antarktis kan höja havsnivån med tre meter. Redan till 2050 kan 1 miljard människor bli påverkade av höjda havsnivåer och ändrade förhållanden för vattenförsörjningen. Risken för tröskeleffekter med utsläpp av CO2 och metan i Arktis är överhängande.

Kommer vi att nå målen i Parisavtalet och vad händer om vi misslyckas?

Med de åtaganden som världens länder hittills gjort kan temperaturen stiga med över 3 grader till 2100. Vid business as usual kan temperaturen stiga med 4 grader till 2100. Även International Energy Agency (IEA) kommer till denna slutsats i sin nya årsrapport. Stockholm Environmental Institute (SEI) visar nu i en rapport att världens planerade produktion av fossila bränslen överstiger vad som är hållbart med 50 procent till 2030 om vi ska nå tvågradersmålet. SMHI visar att klimatförändringarna sker snabbare än vad tidigare modeller visat. Mänskligheten står därför inför en utmaning som överstiger allt annat. Betingelserna för liv hotar att ändras drastiskt på hela jorden. Enorma folkomflyttningar kan väntas. Det handlar om ett akut nödläge för klimatet.

Johan Rockström menar i en artikel i Dagens Industri den 18 oktober att temperaturökningarna kan bli de högsta på 5 miljoner år. Avsmältningen på Grönland och västra Antarktis kan höja havsnivån med 7 respektive 3 meter. En ny ekonomi behövs för att hindra detta.

Sedan länge ligger utsläppen av koldioxidekvivalenter i Sverige på cirka 10 ton per capita om man tar hänsyn till importen och exporten av varor och tjänster. Förra året ökade utsläppen och tendensen fortsätter i år enligt senaste statistiken från SCB och Naturvårdsverket. Ska vi nå målen med klimatavtalet måste utsläppen minska till 1–2 ton 2050 vilket kräver en minskning med 6–9 procent årligen. Globalt överkonsumerar vi jordens ändliga resurser. Vi lever globalt som om det fanns 1,6 jordklot. I Sverige motsvarar konsumtionen 4,2 jordklot.

Många goda krafter samlas nu för att vi ska nå målet med ett fossilfritt Sverige till 2045.

• Nätverket Fossilfritt Sverige med 400 myndigheter, företag och organisationer har lämnat en lista med 27 förslag. Färdplaner inom 13 branscher har utarbetats.

• Ett liknande nätverk (Exponential Roadmap) har gett 36 förslag till halvering av utsläppen till 2030.

• Naturvårdsverket har gett ut flera rapporter till hur vi kan ställa om samhället t.ex. Rapport 663 2015 Omställning till hållbara konsumtionsmönster.

• Naturskyddsföreningen har nyligen i rapporten Fossilfritt, förnybart, flexibelt – Framtidens hållbara energisystem gett förslag till omställning av energisystemet till 2040. Bland annat. föreslås en minskning av flygandet med 3,5 procent per år ner till den nivå som var vid sekelskiftet.

• Svenska kyrkan har nyligen gett ut ett Biskopsbrev där man belyser kopplingarna till klimatkrisen och människans existentiella villkor. Där betonas vikten av att människan fungerar som en ansvarsfull förvaltare av Jorden som Guds skapelse. En liknande syn uttrycker påven i encyklikan Laudato Sí On care for our common home.

Förslag finns nu i EU att uttala ett nödläge för klimatet inför nästa klimatmöte för IPPC i Madrid i december. Den svenska klimatlagen kan utgöra en modell för att investeringar måste göras med klimatet som utgångspunkt för att trygga livet för kommande generationer.

Positivt är att växande sociala rörelser (till exempel Fridays For Future) sätter press på politiken att ställa om samhället. Utvecklingen gällande förnyelsebar energi går snabbt och tekniska förutsättningar finns fortfarande att ställa om samhället i hållbar riktning.

Fredagen den 29 november anordnas globala demonstrationer i anslutning till Global Strike for Climate. Fridays For Future ordnar manifestationer i bland annat Kalmar, Torsås och Västervik. Alla som kan uppmanas att delta!

Lars-Erik Andervad

Elisabet Zöttl

Niclas Hammar

Lars Engström