Insändare & Debatt

Bättre samarbete i EU skulle ge fler Nobelpris

Insändare & Debatt ,
Typisk Nobelpristagare. Adam G Riess, till vänster, var med och delade på Nobelpriset i fysik 2011. Han kommer förstås från USA, i likhet med de flesta pristagare i ämnet.
Foto:ANDERS WIKLUND / TT
Typisk Nobelpristagare. Adam G Riess, till vänster, var med och delade på Nobelpriset i fysik 2011. Han kommer förstås från USA, i likhet med de flesta pristagare i ämnet.

Sedan Nobelpriset inrättades 1901 har USA kammat hem 355 priser, de allra flesta av dem för landvinningar inom fysik och fysiologi/medicin, medan EU:s medlemsländer sammantaget tilldelats 331 Nobelpris, varav hela 66 är i litteratur.

Med ett bättre europeiskt samarbete inom forskning och innovation, skulle EU kunna inta en ledande position också på forskningsområdet. Detta skulle inte bara innebära att forskare vid europeiska universitet kunde tilldelas fler nobelpris, men också att vår välfärd avsevärt skulle kunna stärkas. För det är bara är genom kraftfulla investeringar och satsningar på forskning och utveckling som man kan hitta hållbara lösningar på de samhällsutmaningar vi står inför, med allt ifrån energiteknik och resurseffektivitet till fattigdomsbekämpning, integration och socialt utanförskap.

Jag har nyligen avslutat arbetet med att införa nya harmoniserade regler som ska ge studenter och forskare från länder utanför EU bättre levnads- och arbetsvillkor när de söker sig till ett europeiskt universitet. Efter sju förhandlingsrundor lyckades vi nå en politisk överenskommelse mellan EU-parlamentet, EU-kommissionen och Ministerrådet under mitt ledarskap. När lagstiftningen nu ska implementeras runt om i medlemsländerna, så kommer studenter från länder utanför EU att få rätt att arbeta minst 15 timmar per vecka under sin studietid och de kommer att få röra sig fritt mellan EU:s medlemsländer utan att söka visum. Forskarnas familjemedlemmar kommer att få fri tillgång till arbetsmarknaden under den tid partnern är verksam som forskare och bäst av allt - studenterna och forskarna kommer att kunna stanna i medlemslandet i minst nio månader efter avslutade studier för att starta ett företag eller skaffa sig ett jobb.

EU har nu en chans att på allvar kunna ta upp kampen med USA om att locka till sig de allra främsta forskarna från länder runt om i världen. Det är sannerligen inte en dag för tidigt! USA:s framgångsrecept innehåller stora statliga forskningsanslag och stipendier som gör det möjligt att bedriva högkvalitativ forskning med ett långsiktigt perspektiv och generellt goda villkor. Deras välkomnande attityd mot utländska forskare och studenter ger också resultat - nästan var tredje av de forskare som tilldelas nobelpriset för sin verksamhet vid ett amerikanskt universitet har ett annat ursprungsland än USA.

    Kapital behövs naturligtvis för att bedriva världsledande forskning. Därför är det viktigt att det europeiska ramprogrammet för forskning och innovation, Horisont 2020, utnyttjas maximalt effektivt. Horisont 2020 är världens största satsning på forskning och innovation och har en total budget på runt 80 miljarder euro, med syfte att förvandla vetenskapliga genombrott till innovativa produkter och tjänster som kan leda till nya produkter och affärsmöjligheter och därigenom förenkla och förbättra allas våra liv.

    Ett exempel på ett pågående projekt där Sverige har en framträdande roll är Chalmers, som utgör navet för ett gigantiskt europeiskt forskningsprojekt på supermaterialet grafen, som under tio år kommer att sysselsätta upp emot 1000 forskare i flera länder. Ett annat projekt som ett flertal svenska universitet är inblandade i rör forskning om strukturella batterier, som på sikt har en potential att kunna revolutionera marknaden för elbilar.

    Det är inte ett egenvärde att forskare vid europeiska universitet vinner Nobelpris, men det vore en tydlig indikation på att strategiska europeiska satsningar kan leda till att vi en dag vi lyckats bli det världscenter för studier, forskning och utveckling som vi faktiskt bör vara.