Börja om från början, ministern!

Ledare Artikeln publicerades
Åsa Regnér.
Foto:Christine Olsson/TT
Åsa Regnér.

Hanteringen av den statliga assistansersättningen håller alldeles uppenbart på att bli en rejäl belastning för regeringen.

Det löser ingenting när statsrådet Åsa Regnér talar om att LSS är en bra reform som regeringen verkligen vill slå vakt om, när sedan Försäkringskassan drar ner eller helt tar bort assistansen till många sjuka och funktionshindrade.

Detta eftersom – såvitt man kan förstå – myndigheten har fått det skarpa uppdraget av just Åsa Regnér att bromsa kostnadsutvecklingen.

Några åtgärder i närtid tänker dock inte regeringen vidta, trots att det knappt går en dag utan att nya fall ser dagens ljus i medierna.

    Någon har liknat regeringens hantering av frågan med den tondöva alliansregeringens så kallade stupstock i sjukförsäkringen, där människor mitt i sin kamp mot en svår sjukdom plötsligt ansågs ha arbetsförmåga, kastades ur försäkringen och blev av med sin ersättning eller fick den drastiskt sänkt.

    Den jämförelsen är faktiskt rätt träffande, och de politiska konsekvenserna för den sittande regeringe kan bli lika dramatiska om inte ännu värre.

    Det är nog dags för Åsa Regnér att allvarligt och ödmjukt överväga att börja om från början.

    Så här kan inte regeringen ha det.

    Men framför allt kan inte många i behov av denna assistans ha det på detta sätt i sin vardag.

    * * *

    Dagens Nyheter har avslöjat att den socialdemokratiska infrastrukturministern Anna Johanssons statssekreterare Erik Bromander har rest både flitigt, flott och frekvent.

    Nu är det, trots allt, bra att politiker och deras medarbetare reser mycket, knyter kontakter och tar del av andras kunskaper och erfarenheter.

    Besluten på hemmaplan har rimligen större möjlighet att bli bättre om man lär sig av andra.

    Men det är klart att man inte behöver boka de dyraste flygbiljetterna, ta in på de flådigaste hotellen och dinera på de finaste restaurangerna.

    Man ska vara aktsam om skattebetalarnas pengar.

    * * *

    Det som för en gammal kanslihusräv dock förefaller mest märkligt i hela denna historia är hur just en statssekreterare tycks kunna vara borta så mycket och så länge som Bromander.

    Han verkar ju på kort tid ha hunnit med att nästan besöka jordens alla skrymslen och vrår.

    Trots allt är det statssekreteraren som dagligen leder departementets verksamhet och är sitt statsråds närmaste medarbetare.

    Vederbörande bör därför befinna sig på arbetsplatsen så mycket som möjligt, delta i regeringskansliets inre liv och i praktisk handling genomföra sitt statsråds och regeringens politik – vilket är svårt att förena med att ofta befinna sig på konferens eller annan aktivitet på andra sidan jordklotet.

    Erik Bromander lämnade sitt uppdrag på onsdagskvällen.

    * * *

    Veckans mest vämjeliga händelse är nog de ledande sverigedemokrater som i sociala medier hånade och hängde ut en 15-åring som i televisionen deltog i en utfrågning av skolminister Gustav Fridolin.

    Dessa högerextremister, med (som vanligt) riksdagsledamoten Kent Ekeroth i spetsen, försökte göra gällande att 15-åringen, med ett utländskt klingande namn, minsann inte var någon 15-åring utan snarare betydligt äldre. Något som snabbt och enkelt tillbakavisades.

    Någon ursäkt till den alldeles oskyldiga killen kom dock inte.

    Men som om inte detta var nog – det tog väldigt lång tid, nästan en hel vecka, innan SD-ledningen med Jimmie Åkesson invände mot denna olustigt skamliga behandling.

    Vilket kanske säger rätt mycket om vad det är för parti som vi talar om.

    * * *

    Det tycks alltså bli så att mycket få medarbetare följer med till Kalmar när den så kallade E-hälsomyndigheten flyttar till residensstaden.

    Någon överraskning kan detta knappast vara. Så har det varit med flera andra myndigheter som har utlokaliseras.

    Det är nämligen inte alldeles enkelt att bara bryta upp en familj och flytta till annan ort.

    Arbetsmarknaden i Stockholm för den typ av tjänstemän vi här talar om är väl heller inte sådan att det är omöjligt att få annat jobb i storstaden.

    Men det betyder, å andra sidan, att det öppnas möjligheter för många som redan finns i vår del av landet att få jobb på den nya myndigheten.

    Dessutom kan arbetskraft från andra delar av landet komma att flytta hit.

    Sämre behöver det därför långsiktigt inte bli.

    Trots allt handlar det om en förhållandevis ny myndighet och Stockholmare är ju inte smartare än lantisar, eller hur Anna Kinberg Batra?

    * * *

    Tydligen har det varit en del groll bland miljöpartisterna över att statsminister Stefan Löfven åkte till Saudiarabien.

    Sådana skurkstater ska man inte resa till verkar en del anse. Och framför allt ska man inte ha med några affärsmän i släptåg, fyller några sårade själar på Utrikesdepartementet i.

    Det är resonemang som är svåra att begripa.

    Snarare ska våra främsta politiska företrädare besöka även sådana länder – och de ska, vilket är viktigare än ekonomiska intressen, tala klarspråk om mänskliga rättigheter och försöka påverka de styrande.

    Inte minst gäller det en halshuggarregim som Saudiarabien.

    * * *

    Något säger att det här med storregioner nog inte blir någon succé.

    Stort motstånd finns inte bara på den borgerliga kanten mot denna centralisering.

    Även långt in i socialdemokratiska led finns betydande tveksamhet.

    Civilminister Ardalan Shekarabi (S) har det sannerligen inte enkelt.

    Förvånad kan ingen bli om flera stora beslut trots allt läggs på andra sidan valdagen 2018.

    Sådant här är svårt att genomföra utan en bred politisk förankring, eftersom nya regiongränser med allt vad det innebär av organisatoriska förändringar är något som vi ska leva med under mycket lång tid.

    * * *

    Dagar, veckor och månader går utan att det tillsätts någon ny landshövding efter Stefan Carlsson.

    Inte ska väl den rödgröna regeringen ta lika lång tid på sig som Stefan Attefall (KD) gjorde på alliansregeringens tid när Stefan Carlsson utsågs?

    * * *

    Enligt Radio Kalmar har hundratals asylsökande under flera års tid renoverat lägenheter gratis och utan försäkringar i det kommunala bostadsföretaget.

    Här har det alltså inte varit fråga om Annie Lööfs låglönejobb utan om arbeten helt utan ersättning.

    Det är självfallet inte bara mycket diskutabelt att på detta sätt utnyttja utsatta människor som gratis arbetskraft. Det är också att sätta all form av konkurrens på byggmarknaden ur spel.

    Man får förutsätta att det blir en rejäl självrannsakan bland de som varit ansvariga, framför allt i det kommunala bostadsbolaget samt Migrationsverket.