Regeringens Bodströmaffär

Ledare Artikeln publicerades
På bara några månader hann Thomas Bodström både utses till och avpolleteras som landshövding - utan att han ens hann tillträda.
Foto:CHRISTINE OLSSON / TT
På bara några månader hann Thomas Bodström både utses till och avpolleteras som landshövding - utan att han ens hann tillträda.

Regeringen meddelade i helgen att man på torsdag upphäver sitt tidigare anställningsbeslut att göra Thomas Bodström till landshövding i Stockholm.

Det var inte något överraskande besked. Däremot vittnar hela hanteringen om ett osedvanligt dåligt handlag från regeringens sida.

När Thomas Bodström utsågs till landshövding i Stockholm visste nämligen regeringen precis ingångsvärdena. Å enda sidan ett dugligt före detta statsråd och en framgångsrik advokat; å andra sidan en person som knappast var sinnebilden för en ämbetsman i staten.

Bodström hade exempelvis för några år sedan det mindre goda omdömet att kombinera ordförandeskapet i riksdagens justitieutskott med uppgiften som praktiserande advokat och hans uppdrag som styrelseledamot i det skandalomsusade fondbolaget Allra var knappast någon tillgång för honom i fråga om omdöme.

    Därför var utnämningen redan från början diskutabel och kontroversiell. Kanske borde han aldrig ens ha utsetts.

    Men regeringen visste exakt vad som låg i korten när Bodström gjordes klar för ett av statens främsta ämbetsmannajobb. Bodström har heller aldrig, såvitt vi vet, dolt något utan snarare alltid stått för vad han sagt och gjort samt ständigt varit tillgänglig i strålkastarljuset.

    Sedan kom kritiken från pensionsmyndighetens personal och från den politiska oppositionen. Fondbolaget Allra och dess ledning blev föremål för polis och åklagares intresse – dock utan att Bodström personligen förklarades misstänkt.

    Ovanpå alltsammans avslöjades att Bodström varit med om att i styrelsen, inför en extra bolagsstämma, godkänna en extra utdelning till Allras ägare på 20 miljoner kronor.

    Trots att företrädare för regeringen in i det sista försvarade sin kontroversiella utnämning mot den växande kritiken kan man förmoda att det är här som det blev nervöst på allvar i kanslihuset. Och så kom i helgen beskedet att man drar tillbaka sitt förordnande.

    Det märkligaste var, och är, emellertid inte att man utser någon som var så uppenbart omstridd – inte heller att man inför kritik utifrån drar tillbaka samma utnämning. Sådant kan nämligen hända även om det inte imponerar i fråga om regeringsduglighet.

    Det mest uppseendeväckande i historien är att regeringen inte tycks ta eget ansvar för sin rekrytering samt att den mest skyller ifrån sig. Enligt utsänt pressmeddelande förklarar man att ”uppdraget som landshövding och att därmed vara statens företrädare i länet har stora likheter med ett förtroendeuppdrag”. Samt att man ”mot bakgrund av att det från flera andra politiska partier saknas förtroende för Thomas Bodström”, upphäver anställningen.

    Man drar alltså tillbaka ett beslut om förordnande man själv har ansvar för att förankra, fatta, försvara och fullfölja – och motiverar det med vad andra partier har sagt.

    Skulden är alltså någon annans och själv står statsrådet Ardalan Shekarabi där, vit som snö och visslar oskyldigt. Som om utnämningen inte var diskutabel från början. Som om ingenting har hänt sedan utnämningen gjordes.

    Man kan alltså förstå om Thomas Bodström själv skulle vara förbannad och besviken på en regering som inte tar ansvar för att ro den i land som man har satt i en båt, särskilt som man visste precis vem man hade satt i båten.

    Det kommer han dock knappast att säga öppet nu.

    Istället lär det väl komma en liten smocka mot krukorna i Rosenbad i någon deckare som mångsysslare Bodström säkert ger ut någon gång i framtiden.

    Peter Akinder