Möjlig vapenvila i Libyen kan bli tillfällig

Libyen Artikeln publicerades
Said Mahmoudi är professor i internationell rätt, Stockholms universitet.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Said Mahmoudi är professor i internationell rätt, Stockholms universitet.
Den libyske krigsherren Khalifa Haftar. Bild från möte i Aten i veckan.
Foto: Petros Giannakouris/AP/TT
Den libyske krigsherren Khalifa Haftar. Bild från möte i Aten i veckan.
Fayez al-Sarraj, som leder den internationellt erkända regeringen i Libyen, till vänster skakar hand med Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. Bild från möte i förra veckan.
Foto: AP/TT
Fayez al-Sarraj, som leder den internationellt erkända regeringen i Libyen, till vänster skakar hand med Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. Bild från möte i förra veckan.

Utifrån sett tycks möjligheterna till att enas om ett avtal om en övervakad vapenvila i Libyen ha ökat inför det stora toppolitiska mötet i Berlin.

Möjligen kan krigsherren Khalifa Haftar se ett avtal som ett sätt att samla stöd, pengar och vapen – för att senare försöka ta över hela landet, säger en bedömare.

– Ja, det finns faktiskt en möjlighet att det blir en tillfällig lösning. Haftar förstår att han ändå behöver politiskt stöd från omvärlden och han kan se en vapenvila som ett sätt att få tillgång till saker som har lovats honom, säger Said Mahmoudi, professor i internationell rätt vid Stockholms universitet, till TT.

På söndagen arrangerar Tysklands förbundskansler Angela Merkel ett möte för att försöka uppnå ett avtal. Där deltar bland andra Fayez al-Sarraj, som leder den FN-erkända regeringen (GNA) i Libyen, Khalifa Haftar, Rysslands president Vladimir Putin, Turkiets president Recep Tayyip Erdogan, Frankrikes president Emmanuel Macron, Storbritanniens premiärminister Boris Johnson, Afrikanska unionens ordförande Moussa Faki och USA:s utrikesminister Mike Pompeo.

Det nordafrikanska landet har trasats sönder av blodiga strider sedan diktatorn Muammar Gaddafi störtades och dödades i ett Nato-stött uppror 2011. Sedan i april i fjol har GNA, med bas i huvudstaden Tripoli, varit utsatt för en offensiv från styrkor lojala med Haftar, som är från östra Libyen.

Kan inte vinna

Haftar har stöd från bland andra Egypten, Förenade arabemiraten och Saudiarabien medan Turkiet stöttar GNA.

Även om Haftars styrkor skulle bryta igenom försvarslinjerna kring Tripoli och ta staden måste han i nästa skede också inta staden Misrata, där tusentals stridande som är lojala mot al-Sarraj finns.

Ingen av parterna klarar just nu av att besegra den andra militärt, och det inser Haftar – samtidigt som han sannolikt i förlängningen vill ta över hela Libyen, säger Said Mahmoudi.

– Det är möjligt att han ser en vapenvila som ett sätt att få tillgång till mer vapen, pengar och till att få ännu mera stöd av allmänheten än vad han redan har.

Fredsbevarande trupper

Under förra helgen höll Ryssland ett liknande möte. Då skrev Fayez al-Sarraj under en överenskommelse, men det gjorde inte Haftar.

Ett möjligt avtal ska enligt diplomatiska källor innehålla att vapenvilan ska övervakas. Det kan exempelvis ske genom att fredsbevarande trupper från FN, Ryssland, Turkiet eller andra länder sätts in.

Bakom striderna i Libyen ligger bland annat en regional maktkamp mellan Egypten och Turkiet. Konflikten har spridningseffekter också i form av terrorism, människosmuggling och annan brottslighet i både EU och Afrika.

Dessutom påverkar striderna det internationella oljepriset. Både Turkiet och EU är beroende av att GNA fungerar i alla fall grundläggande för att få tillgång till gas och olja.

Ekonomi viktigast

Inför Berlinmötet har styrkor lojala med Haftar under lördagen blockerat Libyens större oljehamnar, vilket är en protest mot att Turkiet skickat soldater till landet för att stödja GNA.

Said Mahmoudi säger att tiden för vapenvila kan vara mogen för att alla inblandade parter ser konflikten som ett stort politiskt och ekonomiskt problem.

– Alla är oroliga för hur det ska gå. Det handlar inte bara om politik och säkerhetsfrågor utan framför allt om ekonomi. Alla de inblandade länderna har ekonomiska intressen i det här och de vill ha en del av kakan – och det är den viktigaste orsaken till de här initiativen om vapenvila, säger han.

TT: Hur stora tror du möjligheterna är för att det blir ett avtal?

– Det är väldigt svårt att säga. Han är en skicklig politiker, den här krigsherren, men också ganska oförutsägbar, svarar Mahmoudi.

Fakta

Fakta: Libyen

Libyen styrdes i drygt 40 år av den hårdföre Muammar Gaddafi, som blev diktator efter att ha tagit makten i en kupp 1969. Under arabiska våren 2011 utbröt protester som snabbt utvecklades till ett fullskaligt inbördeskrig. Regimen föll ihop under hösten då även Gaddafi dödades i samband med att han greps.

Därefter har mer eller mindre kaos rått i Libyen. Väpnade miliser slåss mot varandra och kontrollerar olika delar. Terrorgruppen IS har en stark närvaro i landet, och våldet och vapnen har spridit sig till flera grannländer.

Efter en maktkamp 2014 bildades två regeringar. I Tripoli, huvudstaden i den västra änden av landets Medelhavskust, finns en av FN erkänd enhetsregering, kallad GNA, under ledning av Fayez al-Sarraj.

Tobruk, en kuststad i öst, är säte för en annan regering som stöds av krigsherren Khalifa Haftars styrkor LNA. Flera länder ser Tobrukstyret som en bastion mot militanta islamister och det har även stöd från bland andra Egypten, Förenade arabemiraten, Jordanien och Saudiarabien samt av stridande från Sudan, Tchad och på senare tid även ryska legosoldater. Också Frankrike har givit visst stöd.

GNA stöds i sin tur militärt av i första hand Turkiet som skickar soldater till Libyen. Enligt diplomatkällor har även hundratals stridande från pro-turkiska miliser i Syrien satts in i landet.

 

Källor: Landguiden (UI), AFP, Reuters med flera

Visa mer...